Bakgrund Under den senaste 10-årsperioden har systematiska mätningar av luftföroreningar skett i ett antal större tätorter i Sverige inom ramen för URBAN-projektet (1). En viktig målsättning för detta program är att övervaka luftkvaliteten så att långsiktiga trender kan studeras. Föreliggande program utgör ett komplement till URBAN-projektet. Programmet är en del av den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län och har till syfte att mäta luftföroreningshalter i gaturumsnivå i länets tätorter. Inom programmet kommer således mätningar att ske i mindre tätorter än vad som är fallet inom URBAN-projektet och i tätorter där mätningar tidigare utförts i begränsad omfattning. Föreliggande rapport redovisar resultaten från vintersäsongen 1995/96 då mätningar skett i Gislaved, Gnosjö, Hillerstorp och Aneby tätorter. Tanken med mätprogrammet är att det ska genomföras löpande under kommande vintersäsonger. Således kommer ett antal ”nya” tätorter att undersökas under vintern 1996/97 om medel erhålles i förväntad omfattning. Finansieringen av mätprogrammet sker i huvudsak genom den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län, programområde ”hälsa och urban miljö”. Gnosjö kommun har i själva finansierat en av mätstationerna i kommunen. Val av mätstationer har skett i samråd mellan kommunernas Miljö- och hälsoskyddskontor och Länsstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddskontoren har ombesörjt hanteringen av provtagningsutrustningen vilken distribuerats av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Metodik Mätningarna har genomförts med diffusionsprovtagare. En utförlig beskrivning av dessa finns i URBAN-projektets rapport för 1994/95 (1). Diffusionsprovtagarna har vid varje mättillfälle exponerats under en vecka. Mätningarna har skett vid 6 tillfällen i respektive tätort. De har varit placerade c a 3 meter över marken på platser i tätorterna där människor ofta vistas. Mätstationernas placering i de olika tätorterna är markerade på kartor i bilaga 1. Exponeringar har skett vinterhalvåret 1995/96 under veckorna 50, 2, 5, 8, 11 och 16 (för detaljschema se bilaga 3). Diffusionsprovtagarna har satts upp och tagits ner på måndagar mellan klockan 10 00 och 13 00. Analyser har skett m a p NO2, SO2, O3, samt 8 olika ämnen av typen ”flyktiga organiska kolväten” (VOC). Exponeringar har skett som dubbelprover, förutom VOC som har exponerats tillsammans med en fältblank. Dubbelproverna har analyserats var för sig. Medelvärden av dubbelprov samt korrigerade VOC-värden redovisas i bilaga 2. Analyserna har skett hos IVL i Göteborg enligt metodik i URBAN-projektets rapport 1994/95 (1). Mätprogrammet är i förhållande till IVL:s rekommendationer mycket extensivt, d v s det omfattar ett litet antal exponeringstillfällen. Resultaten ger därför endast en fingervisning om inom vilka haltintervaller de olika luftföroreningarna förekommer i tätorterna. Slutsatser Halterna av NO2 och SO2 i tätorterna har vid samtliga mättillfällen varit förhållandevis låga. De underskrider överlag de gränsvärden som ställts upp av Naturvårdsverket. Det kan dock ej uteslutas att episoder med höga halter av NO2 och SO2 förekommer i tätorterna. De ökande ozonhalterna under våren avspeglar ett storregionalt mönster som återkommer årligen i samband med ökad temperatur, ljusinstrålning och sydliga vindar. Ozonepisoderna medför att negativa hälsoeffekter kan uppträda i hela södra Sverige. Förekomsten av bensen i tätorternas luft är mot bakgrund av IMM:s lågrisknivå den ur hälsosynpunkt mest alarmerande i undersökningen. Halterna överskrider kontinuerligt lågrisknivån och kan förväntas vara ett hälsoproblem för exponerade grupper. Vid mätstationerna förekommer dessutom flera VOC-föreningar vars hälsopåverkan ännu ej är tillfullo utredd. Föroreningsmönstret vid mätstationerna i de fyra tätorterna liknar mycket varandra. Förhållandet tyder på att föroreningarna härstammar från likartade källor.Några tydliga influenser från lokala punktkäller kan ej ses i resultaten. Troligen utgör biltrafiken den huvudsakliga källan till VOC och NO2 i tätorterna medan SO2 och O3 i högre grad avspeglar ett storskaligt föroreningsmönster.