Länsstyrelsen har följt upp och utvärderat delar av kommunernas operativa tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Granskningen och utvärderingen av besökta kommuner har resulterat i följande sammanfattande bedömningar:Sedan början av 1990-talet har flertalet av länets kommuner slagit samman miljö- och hälsoskyddsnämnden med annan nämnd, oftast byggnadsnämnden. Nämndsammanslagningarna åtföljs ofta av förändrade förvaltningsorganisationer.Inom en av de besökta kommunerna (Eksjö) förelåg risk för jäv på förvaltningsnivå. Kommunen har sedan besöket presenterat en annan organisatorisk lösning på sektors- och avdelningsnivå. Sävsjö och Gislaveds kommuner uppvisade stora brister i sina respektive reglementen. I Aneby kommun pågick en översyn av reglementet med avseende på den nyligen genomförda förvaltningsorganisationen.Drygt hälften av kommunerna har rutiner för uppdatering av sin delegationsordning. Uppdatering sker vanligtvis en gång per år mot för rekommenderade två gånger per år.Det finns utrymme för utökad delegation hos ett antal kommuner vad avser brådskande ärenden, beslut om handräckning med hjälp av kronofogden, beslut om rättelse på den felandes bekostnad, beslut om miljösanktionsavgift, beslut om föreläggande och förbud förenade med viten samt yttranden till Länsstyrelsen i tillståndsärenden enligt 9 kapitlet miljöbalken.Det föreligger behov av en översyn av samtliga beslut om överlåtelse av tillsyn, dels mot bakgrund av flertalet av nu gällande beslut är tagna innan miljöbalkens införande år 1999 (MF-koder), dels med hänsyn till kommande ändring av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och dels mot bakgrund av kommunernas bristande resurser. Vad gäller Habo och Mullsjö kommuner föreligger även behov av en översyn med hänsyn till tidigare genomförd nämndsammanslagning. Alla kommuner har gjort en utredning för bedömning av resursbehovet för tillsyn. Ingen av de besökta kommunerna har upprättat sin behovsutredning utifrån TIMmodellen. Inom Miljösamverkan f pågår dock ett projekt, som har till syfte att ta fram en för länet gemensam behovsutredning enligt TIM-modellen.Samtliga kommuner konstaterar att det råder resursbrist och att det erfordras resursförstärkningar för att den operativa tillsynen enligt miljöbalken ska kunna utföras på ett optimalt sätt. Resursbristen bedöms vara störst i Vaggeryds, Gislaveds och Tranås kommuner.Mot bakgrund av genomförda lagändringar inom djur- och livsmedelstillsynen föreligger en risk för att erforderliga resursförstärkningar inom de områdena löses på miljö- och hälsoskyddets bekostnad.På grund av bristande resurser prioriteras den händelsestyrda verksamheten före den planerade, egeninitierade och miljömålstyrda tillsynen. Prioriteringsbeslut tas vanligtvis av den enskilde handläggaren och närmsta chef.Alla kommuner utom Sävsjö kommun har tillgång till datoriserat handläggarstöd. Nämnderna är överlag dåliga på att ange hur de utifrån tillgängliga resurser avser prioritera inom den lagstadgade verksamheten. De är även dåliga på att beskriva konsekvenser av gjorda prioriteringar.Samverkan uppfattas som positivt och det finns ett starkt önskemål om att permanenta Miljösamverkan f.Kompetensutveckling är nödvändigt på grund av den stora förändringstakten inom miljölagstiftningen, samtidigt som det är svårt för de mindre kommunerna att ha tid och resurser att delta i nödvändig kompetensutveckling.Det strategiska miljöarbetet är viktigt för att främja en hållbar utveckling. Miljönämnden bör ta ett större ansvar för att initiera och delta i kommunens strategiska miljöarbete för att förhindra olägenheter och skador på människors hälsa och miljön.Uppgifterna i rapporten speglar de förhållanden, som rådde vid tidpunkten för besöken. Länsstyrelsen är medveten om att förändringar kan ha skett i vissa kommuner sedan dess.