Denna undersökning har som syfte att dels utreda miljöpåverkan från hygienprodukter och dels använda och utveckla Materialflödesanalys, MFA, som en metod för att bedöma miljöpåverkan från de ämnen dessa innehåller. Studien omfattar 48 hygienprodukter fördelade på tvål, schampo, balsam och tandkräm. I dessa produkter noterades totalt 245 olika ämnen. Ett urval gjordes baserat på ämnenas exponering och/eller deras farlighet för miljön, detta urval resulterade i 13 ämnen. En gruppering gjordes utifrån ämnenas funktion, där det framkom att tensider är den största ämnesgruppen i hygienprodukter. Nästa steg var en prioritering som baserades på kriterierna: toxicitet, persistens, bioackumulering och exponering. Denna prioritering resulterade i 6 ämnen. Riskanalys utfördes på dessa 6 ämnen för att bedöma vilka som kan tänkas ge störst skadliga effekter på miljön. Till underlag för riskanalysen kvantifierades totala flödet av hygienprodukter, flödet av ämnesgrupper samt flödet av de prioriterade ämnena in och ut i området. Utifrån denna kvantifiering beräknades koncentrationerna av de prioriterade ämnena i avloppsvatten vid följande ställen:- Enskilda avlopp- Reningsverkets utlopp- I Kroppån vid lågvattenflöde Riskanalysen resulterade i följande ämnen: kvartära ammoniumföreningar, cocamidopropyl betaine, triclosan och sodium laureth sulfate. En fördjupning utfördes på dessa för att uppskatta vilka skadliga effekter på miljön de kunde orsaka samt hur allvarliga de förväntades bli. Undersökningen visar att vissa ämnen som ingår i hygienprodukter förmodas ge skadliga effekter på miljön. Enligt riskanalysen förväntas kvartära ammoniumföreningar, cocamidopropyl betaine, triclosan, sodium cocamphoacetate, sodium laureth sulfate och cocamide DEA, utgöra mycket stora miljörisker i direkt anslutning till enskilda avlopp. Dessutom visar riskanalysen på att kvartära ammoniumföreningar och cocamidopropyl betaine utgör miljörisk vid reningsverkets utlopp samt även i Kroppån vid lågvattenflöde. Fördelarna med MFA-metoden är att den utgör ett bra sätt att bedöma miljöpåverkan från en produktgrupp samt ger konkreta exempel på ämnen och deras miljörisk, dessutom är metoden förhållandevis billig. Som nackdelar kan nämnas att metoden bygger på många antaganden, samt att det är svårt att uppskatta riskerna från enskilda avlopps miljöpåverkan på grund av kunskapsbrist om grundvattenflöden, nedbrytning etcetera. Dessutom kan ämnen missas vid urvalet som baseras på giftighet för miljön beroende på kunskapsbrist om ämnena, och ämnen kan bli felbedömda eller inte bedömas alls vid prioriteringen eftersom data saknas. Förslag till uppföljande studier är att göra kemiska analyser i reningsverkets avloppsvatten av de ämnen som utgör en miljörisk, samt undersöka ämnenas förekomst i andra produkter för att kartlägga deras totala miljöpåverkan.