Studien baseras på drygt 1000 observationsytor i skogsmark.Modellberäkning med PROFILE har gjorts för beräkning av den kritisk belastningsgräns,överskridande av kritisk belstningsgräns,vittring,BC/Al-kvot,Ca+K+Mg-nettobalans och beräkning av uttömningstakt för 48 skogliga provytor.Underlagsmaterial till beräkning av uttömningstakt och Ca+K+Mg-nettobalans utgörs bl a av uppgifter från 18 källor och jordbrunnar för K resp. 23 för Ca och Mg,vilket medför att dessa beräkningar är förknippade med ett stort osäkerhetsmoment.Den kritiska belastningsgränsen överskrids för stora delar av länet, om man ser till nedfallsnivån för slutet av 80-talet.Nedfallet av framförallt svavel har minskat under 1990-talet.Men effekten i skogsmark av den tidigare höga nedfallsnivån märks idag bl a i form av utarmning av markens näringsförråd.Om minskningen i nedfallsnivå av fr.a. Svavel håller i sig,kan om några decennier,ett förbättrat tillstånd i skogsmark förväntas.En beräkning av bärkraftigheten,Ca+K+Mg-nettobalans,utvisade ett underskott för större delen av länet.En beräkning av hur snabbt markens näringsförråd minskar,utvisade för flertalet provytor en uttömningstakt på mellan 10-50 år.Följande hotbild kunde konsateras för länets skogsmark:* En förhöjd utlakning av baskatjoner som på sikt tömmer markens näringsförråd.En baskatjonbrist för tillväxt kan uppstå.* Försurning av marken leder till förhöjda halter av Al3+ och H+,vilket kan inverka negativt på tillväxten.* En långsiktig obalans mellan tillgången på baskatjoner och kväve leder till obalans för träden och påverkar tillväxt och eventuell virkeskvalitet.Vi kan konstatera att i förhållande till depositionsnivån för perioden 1985-1995,har hotet från Al3+ och H+ för tillväxt varit störst.Den minskning av surt nedfall som Oslo-protokollet innebär har möjligen minskat hotet från aluminium för tillfället,medan risken för utarmning av baskatjonförråden är lika överhängande som tidigare.