Projekt Enan har pågått under åren 2003-2006. Syftet har varit att inhämta ett tillräckligt bra fiskbiologiskt underlag för att sedan ta fram en åtgärdsplan för restaurering av harrbeståndet i ån till fromma för fisket och det långsiktiga bevarandet av salmoniderna i ån. Fisk har fångats med en fast fälla, med elfiske och under de två senare åren även med standardiserat spöfiske. Under åren 2003-2005 fångades 168 fiskar med fälla varav 14 st var harr. Klart dominerande i fångsten har abborre varit (142 st).

Elfisken har utförts på 5 lämpliga lokaler under åren 2004-2006 vilka generellt sett visat på låga till mycket låga öringtätheter undantaget långt upp i Enan och i bäcken från Södra Grundvattssjön (2006) där tätheterna kan betraktas som goda. Lokalerna med goda öringtätheter är även de vattenområden som betraktas vara opåverkade av gruvnäringen inom avrinningsområdet.

Spöprovfisket initierades 2005 på en ca 2 km lång sträcka och fortgick under 2006. Ambitionen med spöprovfisket var att märka harr (och öring) och därefter skatta beståndet baserat på fångst och återfångst (2005) samt successiv märkning/återfångst (2005-2006). Denna delstudie uppskattade harrbeståndet till 104 – 124 fångstbara individer per hektar. Åldersanalys via fjäll utfördes på 34 individer (2004-2005) och jämfördes medlängdfrekvensanalyser. Harrbeståndet dominerades av fisk i intervallen 150 – 190 mm respektive 210 – 260 mm, dvs. ensomrig och tvåsomrig fisk.

Tillväxten hos återfångad märkt fisk visade sig vara normal med en betydligt högre tillväxt hos de yngre individerna än hos de äldre fiskarna.

Ett knapphändigt material av rapporterade återfångster gör en utvärdering av harrens migrationsmönster svårt, men en individ har inrapporterats som återfångad nedströms i sjömiljön. Detta antyder att åtminstone vissa individer inte övervintrar i Enan.

För att åstadkomma ett på säkra grunder utformat åtgärdsprogram med uppföljnings-/utvärderingsmöjligheter föreslås att fortsatta studier åren 2007-2010 bör ske dels för att spåra säkra migrationsmönster och dels för att successivt höja säkerheten för beståndsskattningarna ytterligare inom den undersökta lokalen. Relevansen av de hittills utförda undersökningarna bör verifieras genom beståndsuppskattningar inom ytterligare tre avsnitt av ån enligt spöfiskemetoden och fiskmärkning. Därigenom erhålls också ytterligare värdefull information om vandringsmönster och tillväxt hos de relativt många märkta fiskarna som nu finns i ån.

Parallellt med den fortsatta förlängningen av undersökningsprogrammet är det lämpligt att införa ett åtgärdsprogram. Hur detta ska åtgärdsprogram ska se ut måste ske i samråd med Ramsjö fvof och kan träda i kraft först säsongen 2008. Detta skulle då med ovan föreslagna undersökningsperiod ge möjlighet till tre års uppföljning av de införda åtgärdernas effekt.