Skogsbrandens omfattande påverkan på den boreala skogens ekologi har sedan länge varitkänd. Branden är den naturliga störning som haft störst betydelse för dynamiken i skogen. Enbrand medför att naturligt konkurrenssvaga arter får chans att etablera sig och bidrar därmedtill en större diversitet. Brandens omfattning och intensitet avgör hur pass stor störningen blir.

Denna studie jämförde anlagda naturvårdsbränder med spontana bränder med avseende påvärdefulla naturvårdsmässiga egenskaper. Parametrar som jämfördes var bland annat antalbranddödade och sotade träd, sothöjd, branddjup, vegetationstyp och ungefärlig areal.Dessutom dokumenterades brandfälten med kamera och kartlades i ArcGIS för att det ska gålätt att återfinna dem i framtiden.

Resultatet visade att anlagda bränder i de flesta avseenden har större naturvärden än spontanabränder. De förekom i regel på områden där diversiteten var större och träden äldre och de varstörre till ytan. De spontant uppkomna brandytorna visade sig vara små, ha färre brända trädoch vara svagare brända med ett antal undantag. Sothöjden var ungefär dubbelt så hög vidanlagda som vid spontana bränder. Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan anlagda ochspontana bränder med avseende på antalet branddödade träd. Tidsmässigt uppträder anlagdabränder mestadels i början och slutet av brandsäsongen, medan spontana bränder förekommermer utspritt över året och har sin topp under högsommaren.

En slutsats är att de anlagda naturvårdsbränderna är avgörande för att skapa värdefullabrandsubstrat. De spontana bränderna är för små och lågintensiva för att kunna bli värdefullaför brandgynnade arter och för att kunna skapa nya successioner. Om de brandgynnadearterna och hela skogens mångfald ska bevaras, måste naturvårdsbränningarna fortskrida ochfungera som en avgörande faktor i skogens framväxt. Människan har nästan elimineratskogselden och måste därför aktivt verka för att få den tillbaka som en ekologisk störning.