Av de 14 inventerade lokalernas alléer, parker eller gårdars träd, bedömdes tio ha höga naturvärden. Ingen av lokalerna når upp till högsta naturvärdesklass. Naturvärdena har bedömts huvudsakligen utifrån lavfloran på träden, d v s epifytiska lavar. Liksom i skogslandskapet känner man sedan länge till vilka arter som är känsliga för luftföroreningar, vilka som är gynnade av dammimpregnering och vilka arter som trivs bäst på gamla respektive unga träd. Tillsammans med de rödlistade arterna har så kallade signal- eller indikatorarter tagits fram. I Gävleborg kan några arter vara särskilt betydelsefulla att söka efter, bl.a. lönnlav Bacidia rubella, dagglav Physconia distorta, hagelporlav Pertusaria cocoodes och krimmellavar Rinodina spp. Naturvärdesklasserna bygger på förekomsten av gamla träd och epifytiska lavar och vedlevande svampar. Två mått har använts, kvantiteten av lavsamhällen som är karaktäristiska för de inventerade miljöerna samt förekomst av rödlistade arter. Ingen av de inventerade områdena hade fler rödlistade arter än en art, vilket ger vissa indikationer.