Sedan slutet av 1970-talet har det pågått kalkningsinsatser i Värmlands län för att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i effektuppföljningen av kalkningsverksamheten. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma försurningspåverkan, påverkan av näringsämnen/organiskt material och bottenfaunans naturvärden. På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under hösten 1998 genomfört bottenfaunaundersökningar på 80 lokaler i rinnande vatten och på 22 lokaler i sjöar.Vid årets undersökning har ett antal av lokalerna undersökts med en förenklad undersökningsmetodik. Vid dessa lokaler har proven slagits ihop och tätheterna har beräknats utifrån delprover (subsampling). Resultatet indikerar att artantalet blir något lägre med denna metodik, jämfört med om alla proven analyseras var för sig utan subsampling. Bedömningen av försurningssituationen påverkas dock i mindre grad, men det är möjligt att risken för felbedömningar ökar något.FörsurningsbedömningI de delar av vattensystemen som undersökts har kalkningsprojekten i de flesta fall fungerat bra, men fortfarande finns det ett antal projekt eller delar av projekt där bottenfaunan är försurningspåverkad. På 37 av de kalkade lokalerna i rinnande vatten (50 %) bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. På 25 lokaler (34 %) bedömdes faunan vara betydligt påverkad och på 12 lokaler(16 %) bedömdes den vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning (tabell 10 sidan 36-37). I de vattendrag där bottenfaunan bedömts vara försurningspåverkad har kalkningsverksamheten inte givit önskat resultat. Sannolikt har ändå kalkningarna haft en positiv effekt och om ingen kalkning hade skett så skulle bottenfaunan ha uppvisat kraftigare skador.Av de 80 lokalerna i rinnande vatten har 63 lokaler undersökts tidigare. Jämfört med de tidigare undersökningarna har försurningssituationen förbättrats på 16 lokaler genom att faunan nu bedöms vara mindre försurningsskadad. Vid elvalokaler har dock försurningssituationen försämrats (figur 9 sidan 39).I sjöarnas strandzoner har de utförda kalkningarna lyckats med att upprätthålla stabila förhållanden i de flesta fallen. På 17 lokaler i de kalkade sjöarna (81 %), bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. På 2 lokaler (10 %) bedömdes faunan vara betydligt påverkad och på 2 lokaler bedömdes den vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning (tabell 11 sidan 40). Den okalkade sjö som ingick i undersökningen bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.Sex av sjölokalerna har undersökts årligen mellan 1995 och 1997. Sedan de föregående undersökningarna har försurningssituationen förbättrats i en sjö och försämrats i en.Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkanIngen av de undersökta lokalerna bedömdes vara påverkad av näringsämnen/organiskt material.NaturvärdesbedömningBottenfaunan på 6 lokaler i rinnande vatten bedömdes ha höga naturvärden (tabell 12 sidan 42-43). Vid fyra av dessa (1 Tarmsälven, 8 Moälven, 15 Mossbäcken och 75 Nordmarksälven) hittades arter som är rödlistade av Artdatabanken (Ehnström m fl 1993). I sjöarna gjordes ingen sammanvägd naturvärdesbedömning men ovanliga arter noterades (bilaga 6) och på en lokal, 82:1 Ned. Blomsjön påträffades den rödlistade snäckan Valvata macrostoma (hotkategori 3, sällsynt).