Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Raggbocken Tragosoma depsarium i Norra Ny socken Värmland
Responsible organisation
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förekomsten av den starkt hotade raggbocken Tragosoma depsarium L. (familjen långhorningar) som utvecklas i äldre tallågor undersöktes i Norra Ny socken, norra Värmland. Inventeringen gjordes i tre rumsliga skalor (5x5 km, 1x1 km, och beståndsnivå). Fyra 1x1-km rutor i vardera fem 5x5-km rutor (sammanlagt 2000 hektar) tillsammans med två större naturreservat (ca 100 hektar vardera), inventerades noggrant. Inom de utvalda rutorna ingick ett tiotal som låg i rutornas närhet.Totalt gjordes 123 fynd av lågor med pågående eller avslutade gnag av raggbock. Norra Ny har idag sannolikt en av de största populationerna av raggbock i landet, och därmed i Europa utanför Ryssland. Andelen av olika beståndstyper (hyggen, röjningsskog, gallringsskog, myr etc.) korrelerades med fynden, varvid mängden avverkningsmogen skog föll ut som den viktigaste faktorn på båda landskapsskalorna. Sambandet är dock förmodligen starkare för den större skalan, där de två storrutor med flest fynd hade över 30 % avverkningsmogen skog (baserat på skogsmarksareal). Ofta var förekomsterna klumpade inom varje 1x1-km ruta, vilket inte enbart kunde förklaras med utbredningen av lämpliga lågor. Detta kan, trots artens vida utbredning i socknen, tyda på att arten idag är spridningsbegränsad.Flest fynd (65 st.) av raggbock gjordes på äldre hyggen, speciellt hyggen med kvarlämnade fröträd, tillsammans med sydvända kanter mellan äldre skog och hyggen (29). Fynd inuti skog (12) gjordes uteslutande i mer öppna skogstyper, Inget fynd gjordes i de två naturreservaten eller i någon av de mer än 20 inventerade nyckelbiotoper som låg i eller strax intill rutorna. Däremot hittades arten ibland i deras sydvända kanter. Två mindre (1 och 1,5 hektar) brandfält inkluderas av en slum i studien, och båda hyste raggbock. Detta och tidigare studier pekar på att raggbocken är brandgynnad.För varje fynd noterades olika variabler om raggbock och andra insekters antal och utbredning i lågan, lågans egenskaper, och dess läge. Raggbocken är en specialiserad art med stora krav på sina lågor (grova träd med hög kärnvedsandel som snabbt måste förlora barken efter träddöd för att den för raggbocken lämpliga rötan ska uppstå) och deras lägen (solexponerade med markkontakt). Arten har två olika slags dynamik i lågorna. I den brukade skogen utnyttjas normalt endast lågans splintved (den yttre mjukare veden) som koloniseras snabbt (tre till fem år efter träddöd) och även förbrukas snabbt (framkläckta individer hinner ej själva kolonisera lågan på nytt). I lågor av gamla grova träd i optimala lägen kan däremot även kärnveden utnyttjas. Sådana "buffertlågor" utnyttjas sannolikt under många decennier och kan därmed bidra till att stabilisera populationen genom att individer kontinuerligt kläcks ut från dessa under en lång tidsperiod.Fem andra rödlistade insekter påträffades i lågorna, men dessa arter föredrog annorlunda lågor och/eller bestånd än raggbocken. I ett landskap kan dock en god förekomst av raggbock antas indikera en hög artrikedom av tallberoende insekter, Rovlevande insekter såsom knäpparlarver och hästmyror var vanligare på hyggen, där predationen på raggbockslarver kan vara större. Den viktigaste anledningen till att raggbocken är hotad är dock att arealen äldre skog med gamla grova tallar snabbt minskar, samt att bränderna upphört. De sista tio åren har mängden avverkningsmogen skog minskat med 25 % i undersökningsområdet. Dessutom blir den återstående skogen allt yngre. Detta innebär att raggbocken, och andra arter beroende av äldre tallskog, snabbt kommer att minska och på sikt försvinna från Norra Ny. Detta skulle kunna motverkas genom bildande av stora naturreservat (>500 hektar) på produktiv skogsmark i vilka elden återinförs, samt genom en betydligt med omfattande och funktionell avverkningshänsyn i skogsbruket.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Värmlands län , 2000.
Series
Länsstyrelsen i Värmlands län, ISSN 0284-6845
Keyword [sv]
Skog, Brandfält
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environmental Objectives, Sustainable Forests; Environmental Objectives, A Rich Diversity of Plant and Animal Life
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-5330OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-5330DiVA: diva2:880136
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf