Elfiskeundersökningar i försurade och kalkade vattendrag i Värmland 2000-2001
Responsible organisation
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Under 2000 och 2001 elsfiskades sammanlagt 159 lokaler inom länsstyrelsens program för kalkeffektuppföljning och biologisk återställning. Totalt fångades 13 arter med ett medel på 2,1 arter per lokal. Öring var den klart vanligast förekommande arten följt av elritsa, gädda, flodkräfta och lake. På ny lokal i Femtan respektive Höljan fångades lax. På tidigare fiskade lokaler fångades för första gången harr (Smörån) och flodkräfta (Hasslan, Svartån). Till skillnad mot tidigare år fångades inga flodkräftor i Slorudssystemet. Mycket talar för att beståndet drabbats av kräftpest.Under 2001 noterades för 64% av lokalerna en täthet av öringårsungar som var lägre än medelvärdet för respektive lokal. Detta är sämre än resultaten från de närmast föregående åren (1998 35 %, 1999 37 %, 2000 37 %). Hösten 2000 präglades av exceptionellt stora nederbördsmängder och högflöden och det kan inte uteslutas att resultatet avspeglar en ökad påverkan till följd av kraftiga surstötar.Med bakgrund av resultaten från undersökningar av fisk, bottenfauna och vattenkemi bedöms det som sannolikt att öringreproduktionen är betydligt störd av försurning på 8 av 152 kalkade lokaler (Laskerudsbäcken, Masttakebäcken, Prostgårdsälven, Örbäcken, Musån samt Halgån 3 lokaler). På motsvarande sätt bedöms öringproduktionen på 3 av 7 okalkade lokaler vara betydligt störd av försurning (Mansån, Tvällälven och Kölan). På 3 kalkade lokaler bedöms öringreproduktionen förbättrats till följd av under senare år påbörjad eller ökad kalkning (ENån 1 lokal samt Likan 2 lokaler). Det bör noteras att försurningspåverkad öringreproduktion inte kan uteslutas för ett stort antal ytterligare lokaler.Följande resultat och trender avseende enbart elfiskeresultat utesluter inte någon form av påverkan annan än försurning (t ex reglering, skogsbruk). På fyra kalkade lokaler har öringstätheten varit klart nedåtgående under två år eller mer (Magdebäcken, Lillekälven, Norra Bakälven och Lovisebergsälven). På två okalkade lokaler minskar öringtätheten betydligt för andra året i rad (Rattån, Vrångbäcken). Betydande nedgång av öringtätheten vid sista provfisketillfället noterades på sex kalkade lokaler (Tarmsälven, Bubäcken, Gravälven, Gullsjöälven, Alkebäcken, Väjån). På motsvarande sätt noterades en betydande ökning av öringtätheten på nio kalkade lokaler (Hättälven 2 lokaler, Mossjöälven, Humsjöbäcken, Dalsälven, Mörtälven, Gårdsåsälven, Röjdan samt Dammälven).Sexton kalkade lokaler fiskades för att främst följa utvecklingen efter genomförda biologiska återställningsåtgärder genomförda 1997 eller tidigare. Av dessa är täthetsutvecklingen för öring positiv i främst Kyrkerudsbäcken och Fäbroälven men även i Sågebäcken, Värån och Höljan (1 lokal). Negativ utveckling noteras i Rökbäcken och Bärhusälven.
Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Värmlands län , 2002.
Series
Länsstyrelsen i Värmlands län, ISSN 0284-6845
Keywords [sv]
Karlstad, Fiskar, Karlstad, Miljöövervakning, Sötvatten
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environmental Objectives, Natural Acidification Only; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-5307OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-5307DiVA, id: diva2:880113
Note
Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
2015-12-092015-12-092015-12-09Bibliographically approved