Publications
System disruptions
We are currently experiencing disruptions on the search portals due to high traffic. We are working to resolve the issue, you may temporarily encounter an error message.
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Epifytiska lavar som indikatorer på bakgrundshalt av luftföroreningar i Värmland
Responsible organisation
1994 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Lokala luftföroreningars effekt på den epifytiska lavfloran har studerats i flera västsvenska kommuner. I syfte att undersöka samma metodiks användbarhet för att mäta bakgrundshalters påverkan på epifytiska lavar gjordes den här studien i Värmland hösten 1993. Studien var också tänkt att utgöra en del av det regionala miljöövervakningsprogrammet.På femtio provytor undersöktes tre fristående lövträd av främst rikbarkstyp. Samtliga blad- och busklavar på varje provträd noterades. På respektive provyta fotograferades det lavrikaste trädets lavrikaste sida.Utifrån respektive lavarts känslighet för luftföroreningar beräknades ett medelkänslighetsvärde per provyta. Medelkänslighetsvärdenas spridning över länet visar en tydlig trend, med högre värden (bättre luft) mot norr och väster. I syfte att tydliggöra resultatet har medelkänslighetsvärden sammanbundits till isolinjer. Isolinjernas utbredning sammanfaller med svaveldioxidhalter i länet. I likhet med tidigare undersökningar tycks effekten av föroreningar förstärkas av nederbördsbilden. Med svaveldioxidutsläpp följer även kväveoxider, sot, tungmetaller m.m. Det är troligt att även dessa påverkar lavar och utbredningsmönstret av lavar är sannolikt en bild av den totala luftföroreningssituationen.Överensstämmelse finns även mellan isolinjer och geomorfologiska regioner och tidigare lavinventeringar. De olika föroreningszoner som begränsas av isolinjer uppvisar stor samvariation med variabler som soralförekomst hos grå tagellav och skägglav, samt antalet lavarter per träd och provyta.Resultaten beror sannolikt på ett samspel mellan vindriktningar, landskapets topografi, nederbördsbild och avstånd till utsläppskällor.Syftet med undersökningen var att studera lavar som indikatorer på bakgrundshalter av luftföroreningar i länet. Undantaget de sydligaste delarna av länet, där det sannolikt finns en viss lokal påverkan från de större svavelemitterande industrierna, visar resultatet från inventeringen att lavar påverkas av regionala bakgrundshalter.Undersökningen tyder på att värmland, sett till provytornas medelkänslighetsvärden, har en friskare lavflora i jämförelse med tidigare lavinventeringar i Västsverige.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Värmlands län , 1994.
Series
Länsstyrelsen i Värmlands län, ISSN 0284-6845
Keywords [sv]
Lavar, Programområde luft
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-5303OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-5303DiVA, id: diva2:880109
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 145 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf