Föreliggande rapport redovisar inventeringen av dagflygande ängsfjärilar år 2004 i två geografiskt skilda områden: 33 ängsmarker i Östmark-Höljes-området i norra Värmland samt 32 ängsmarker i Örtensjö-området i länets mellersta del. Därtill redovisas fynd från mindre inventeringar år 1985-1996 på 19 ängsmarker i Östmarksområdet samt fynd från Örtensjö-området 1988-1996. Med begreppet "äng" eller "ängsmark" avses i denna rapport gräsbevuxen mark med rikt eller tämligen rikt inslag av blommor, utan eller med glest träd- och buskskikt.Resultaten visar att det alltjämt finns kvar några ängsmarker i norra Värmland med en relativt rik fjärilsfauna: de rödlistade arterna kovetenätfjäril (Melitaea diamina), brun gräsfjäril (Coenonympha hero), klöverblåvinge (Glaucopsyche alexis), svävfluglikdagsvärmare (Hemaris tityus) och allmän metallvingesvärmare (Adscita statices) påträffades på ett flertal lokaler. För violett guldvinge (Lycaena helle) är situationen däremot mer negativ då arten inte påträffades på någon lokal trots noggrann efterforskning på alla tidigare kända lokaler samt på åtskilliga potentiella lokaler.Violett guldvinge är en art vars förekomst minskat betydligt i Sverige de senaste åren, mycket på grund av att artens habitat, fuktiga slåtterängar med värdväxten ormrot, till stor del försvunnit i takt med förändrade jordbruksmetoder. En ytterligare förklaring till den förhållandevis kalladapterade violetta guldvingens tillbakagång kan vara ett varmare storklimat, vilket kan ha påverkat artens livsvillkor negativt.I Örtensjö-området påträffades samma rödlistade arter som i norra Värmland, men rikligare och på fler lokaler. Den näringsrika basiska hyperitbergrunden ger upphov till en på många platser artrik flora, vilken skapar förutsättningar även för en rik fjärilsfauna. Det är emellertid oftast små ängsmarker under igenväxning, vanligen f d åkermark, som hyser flest fjärilsarter. För att dessa även i framtiden ska kunna hysa en rik fjärilsfauna är det viktigt att de blir föremål för skötsel och ej granplanteras. Även nyligen slutbrukade jordbruksmarker i annars skogbevuxna landskap bör hindras från att växa igen, då de potentiellt kan komma att hysa krävande fjärilar i framtiden.Ytterligare inventering av fjärilarna i Värmland är önskvärt då kunskapen om många arters förekomst och utbredning är ofullständig. Rapporten avslutas med en lista över arter som särskilt bör uppmärksammas då dessa är sparsamt förekommande i Värmland och vanligen indikerar en värdefull miljö.