Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Viktiga miljöer för rödlistade växter i Kalmar län
Responsible organisation
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie har gjorts för att öka kännedomen om vilka miljöer som i dagsläget har störst betydelse för rödlistade växter i Kalmar län. I studien ingår ”växter” i vid bemärkelse och omfattar kransalger, kärlväxter, lavar, mossor och svampar. De rödlistade växter som i ett nationellt perspektiv har viktiga förekomster i Kalmar län pekas ut. Resultatet är tänkt att användas som ett led vid prioriteringar av miljöövervakning och naturvård i länet. Kända uppgifter över rödlistade växter i Kalmar län fram t o m 1998 studerades. Underlagsmaterialet är de databaser som erhållits från de botaniska föreningarna Smålands flora och Ölands botaniska förening samt uppgifter från nyckelbiotopsinventeringen och ArtDatabanken. För att kunna göra mängdberäkningar klassades befintliga biotopbeskrivningar på ett enhetligt sätt. För kryptogamer registrerades även substrat, nisch (var på trädet etc växtplatsen fanns) och tillstånd (levande/dött, ålder) i en databas. Av de rödlistade arter som är knutna till odlingslandskapet i östra Småland påträffas 44 % i naturliga fodermarker av olika slag. Hälften av dessa arter återfinns i fodermarker med träd och buskar och hälften i fodermarker utan träd och buskar. En stor del finns i torr ängs– eller betesmark. För träd och buskbärande fodermarker finns flest rödlistade arter i obetade hagmarker med ädellöv, och i lövängsmiljöer under igenväxning. Hela 56 % av de rödlistade växterna i odlingslandskapet växer i miljöerna; väg, skogsbilväg, järnväg, trädgård, park, kyrkogård, allé och ruderatmark. Det är kärlväxterna som slår igenom och gör dessa biotopklasser så framträdande. Att biotopklassen väg, skogsbilväg, järnväg hyser så stor andel rödlistade växter beror främst på att inventeringsfrekvensen utefter vägar är relativt hög men också på det faktum att det finns många rödlistade växter utmed vägar och vägkanter. En del av dessa arter har tidigare troligen haft en större utbredning och främst varit knutna till olika typer av slåtterängar- och betesmarker (till exempel ängsfibbla och flockarun). När nu arealen hävdad mark minskat kraftigt, i synnerhet slåtterängar som i det närmaste helt har försvunnit, finns dessa arter kvar på några få lokaler i marginella miljöer där vägkanter utgör den viktigaste. I odlingslandskapet på Öland finns cirka 73 % av de rödlistade växtarterna i naturliga fodermarker, framför allt i torrängar av olika slag, både med busk- och trädskikt och utan. En annan mycket viktig biotoptyp, trots liten areal, är sandstäpp. Ölands alvarmarker hyser en stor andel av odlingslandskapets rödlistade växter. Bland de träd- och buskbärande biotoptyperna är hävdade hassel- enbuskmiljöer, lövängsmiljö hävdad genom bete eller slåtter samt hävdad hagmark med ädellöv viktigast. Biotoptypen hävdade hassel- enbuskmiljöer har inte fått någon större uppmärksamhet tidigare. Inom länet och Sverige (?) finns huvuddelen på mellersta Öland. Den bildar mosaikmiljöer mellan helt öppna partier och helt slutna hässlen. Miljön har en särskild värdefull svampflora med en stor mängd rödlistade svampar som är mer eller mindre betesberoende, och/eller kräver varma brynmiljöer. Resterande 27 % återfinns i biotopklasserna gård, åker och vägkanter. Betesmarker och slåtterängar är områden där stora resurser sätts in genom EU-stöden och projektet markernas mångfald. Detta är ett viktigt arbete då Kalmar län är exceptionellt i detta avseende och hela 20 % av landets naturbetesmarker finns inom länet. Det praktiska naturvårdsarbetet fokuseras kring grässvålen men nästan hälften av de rödlistade växterna påträffas i fodermarker med träd och buskar, särskilt i sådana som har gamla ädellövträd. Denna bild kommer att accentueras när entomologiska aspekter vägs in. Det finns ett behov att arbeta bredare med denna miljö och även inkludera miljöer som hör hemma i odlingslandskapet men som kanske saknar markskiktets naturvärden. Alvarmarker hör till en av länets viktigaste miljöer och stora restaurerings- och skötselinsatser har gjorts under senare år. Det är viktigt att detta arbetet kan fortsätta och att alvar på mellersta och norra Öland kan inkluderas i arbetet. Ett överraskande resultat är att ädellövskogen i östra Småland utgör en förhållandevis liten andel av skogsbiotoperna som hyser rödlistearter. Jämförs alla olika biotoptyperna, både i odlings- och skogslandskapet, inbördes med varandra utgör dock ädellövskog en av de viktigaste miljöerna för rödlistade skogsarter i östra Småland. Relativt stora andelar finns inom biotoptyperna ravinskog, bergbrant, rasbrant och sprickdal. Av barrskogsmiljöerna är det granskog som hyser flest rödlistade växter. För skogslandskapet på Öland är biotoptypen blandad ädellövskog helt dominerande men hässle, ekdominerad lövskog, och ek- och hasseldominerad ädellövskog utgör mindre men viktiga andelar. Att de senaste årens inventeringar har varit koncentrerade till Mittlandsskogen är en orsak till ädellövskogens stora andel. Även om andra biotoptyper inventerades i samma utsträckning och proportionerna mellan ”tårtbitarna” förändrades något så vet vi idag tillräckligt för att kunna uttala oss om att många av Ölands ädellövskogar är mycket viktiga även i ett internationellt perspektiv. Bland de viktigaste barrskogstyperna återfinns talldominerad kalkrik skog, barrblandskog samt sandig tallhedskog (oftast kustnära). Resultaten överensstämmer i stort med motsvarande nationella studier. Det som inte belysts tidigare är vilken betydelsefull miljö olika typer av hässlen utgör. Det är därför ett av de viktigaste resultaten i detta arbete. Deras betydelse framstår i vår analys tydligt då hässlena är en miljö som är bland de rikaste på rödlistade växter, även i konkurrens med mera välkända naturtyper som till exempel alvar och ädellövskog. Både hässlen och särskilt hävdade hassel- enbuskmiljöer som finns i en mosaik med gräsmarker bör få en betydligt större uppmärksamhet framöver. De våtmarker som i östra Småland hyser flest rödlistade arter är bäck, åstrand (inkl. vattenstrand) samt brackvatten. När det gäller biotoptypen brackvatten är det i denna studie uteslutande uppgifter om rödlistade kransalger som för fram biotopen. De våtmarksmiljöer som på Öland hyser flest rödlistade växter är extremrikkärr följt av övrig havsstrand. Våtmarker har en något lägre andel rödlistade växter. Man bör då hålla i minnet att våtmarker har varit hårt utsatta för exploatering och fortsätter att påverkas negativt av olika ingrepp. De har därför hög prioritet trots att de i denna studie erhållit en relativt låg andel rödlistade arter. Skulle andra grupper vägas in, till exempel fåglar, är det möjligt att bilden skulle bli annorlunda. I rapporten redovisas 214 olika växter som har en särskilt viktig förekomst i Kalmar län och som här kallas för prioriterade arter. När det gäller naturvård kan denna information användas på två sätt. I första hand bör de kända lokalerna tryggas. Hur väl fångas dessa lokaler upp i det löpande arbetet med EU-stöd, naturreservat etc? Finns det några hot mot lokalerna? Krävs det några särskilda åtgärder? Det finns också ett behov att öka kunskapen genom vidare inventeringar. Detta kan göras antingen genom direkta artinventeringar eller vid tematiska biotopinventeringar. Vid miljöövervakningsarbetet kan informationen användas på samma sätt dels på biotopnivå, dels utifrån skötsel och hot. Övervakning av enskilda arter (utöver indikatorarter) bör i första hand avse de utvalda prioriterade arterna. Underlagsmaterialet finns samlat i en separat rapport, länsstyrelsens meddelande 2000:14.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 2000.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Kalmar län, Kalmar, Jorbrukslandskap, Alger, Mossor, Lavar, Havsstrand, Skog, Kalmar, Storsvampar, Rödlistning av växter, Kärlväxter, Kalmar län, Våtmark
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4600OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4600DiVA: diva2:879393
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 7 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf