Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vegetationsövervakning - En metodstudie
Responsible organisation
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syfte med studien var att använda olika metoder och olika personer för att beskriva vegetation för att se var det finns variation som inte beror på förändringar i objektet utan t ex på att olika personer gör olika bedömningar i en analyssituation. Vi vill exemplifiera hur stora förändringar man kan uttala sig om med någon statistisk säkerhet givet en viss metod och en viss variation mellan personer och objekt. I studien ingick en litteraturstudie där tidigare erfarenheter sammanställdes och en fältstudie där sex olika personer gjorde inventeringar med tre olika metoder: täckningsgrad, nålsticksmetoder samt förekomst/icke-förekomst i smårutor. Tidsåtgången mellan de olika metoderna skiljde sig signifikant åt. Förekomstanalysen tog längst tid både i ängen och i skogen och var den metod i vilken flest registreringar gjordes. Täckningsgradsanalysen och nålsticksanalysen tog ungefär lika lång tid i ängen men i skogen tog nålsticksanalysen något längre tid. Personberoendet för olika arter skiljer sig mellan olika metoder. Det största personberoendet visar täckningsgradsanalysen följt av nålstick medan förekomstanalysen visar minst personberoende. Nedan summeras olika metoders för- och nackdelar. Förekomstanalysen kan användas på olika sätt (se sidan 23-23 ,för beskrivning av vad vi här har kallat "liten och stor skala"): Förekomstanalys - i liten skala: + Lågt personberoende. + Skattar vanliga arter bättre än förekomstanalys i "större skala" men det beror i första hand på vilken storlek som väljs på rutorna. - Tar lång tid på det sätt den utförts i denna test. Utförd i en annan skala går den betydligt snabbare och kan då jämföras med täckningsgradsanalys. - Skattar mindre vanliga arter dåligt. - Skattar sällsynta arter mycket dåligt. Förekomstanalys - i större skala: + Lågt personberoende. + Skattar mindre vanliga arter bättre än förekomstanalys i "liten skala" men det beror i första hand på vilken storlek som väljs på rutorna. + Snabb i den större skalan. - Skattar dominerande arter dåligt. - Skattar sällsynta arter dåligt. - Kräver särskild design för att kunna beräkna spridningen av variationen. Nålsticksanalys: + Den metod som bäst mäter de dominerande arterna i ett vegetationssamhälle. + Relativt snabb enligt den variant som använts i denna studie. Här har "nålen" stuckits ner i marken varefter arter som nuddar nålen registrerats. Traditionellt följs nålspetsen ner genom vegetationen och de växter som träffas av spetsen registreras. Det sistnämnda är betydligt mer tidskrävande. - Kräver mycket stora arbetsinsatser för att dokumentera förändringar med lågfrekventa arter. - De allra sällsyntaste arterna träffas nästan aldrig. Täckningsgradsanalys: + I denna test var det den snabbaste metoden. - Den metod som visar störst personberoende. Att skatta vegetationssamhällen är svårt - mycket svårare än man tror. Det är relativt kostsamt och kräver stor kompetens hos inventerarna! Det finns ingen metod som på ett tillfredsställande sätt fångar in hela vegetationens innehåll, från dominerande till sällsynta arter. Ibland är det de dominerande arterna vi vill följa och ibland de sällsynta. Detta är något som "beställaren" måste specificera i en frågeställning innan studien utförs. I en långsiktig miljöövervakning kommer arbetet med stor sannolikhet göras av olika inventerare. Därför är det bra om metoden har så lågt personberoende som möjligt. Detta utesluter täckningsgradsanalys, även om den är snabb så medför bedömningar ett större mått av personberoende. Kvar återstår då förekomstanalys och nålsticksanalys. Om det är de dominanta arterna som avses följas bör nålsticksanalys användas, är det de mindre allmänna arterna bör förekomstanalys användas. Metoder för att följa sällsynta arter har inte studerats i detta projekt men skulle kunna ske m.h.a. linje-- eller bältesinventering. Arter som är mycket sällsynta kan följas m.h.a. floraväkteri där alla individer i hela området räknas.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 2003.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Öland, Ottenby, Skog, Örter och gräs, slåtteräng, Träd och buskar, Jorbrukslandskap, Kärlväxter
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4599OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4599DiVA: diva2:879392
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 4 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf