Syftet med detta projekt har varit att, med hjälp av tidigare erfarenheter och befintliga kunskaper, anpassa framtagna metoder för övervakning av biologisk mångfald i barrskogsmiljöer till ädellövskogsmiljöer. Befintlig metod för övervakning av biologisk mångfald i barrskogsmiljöer modifierades något för att passa i lövskogsmiljöer. Denna modifierade metod testades i fält. Utifrån fälttesterna har sedan beräkningar gjorts för att få ett mått på varje ingående moments grad av personberoende. Beräkningar har också gjorts av hur stora stickprov som behöver tas för att kunna spåra förändringar av en viss storlek i relation till existerande variation. Nio lövskogsbestånd valdes ut (fyra i Blekinge län, tre i Kalmar län och två i Jönköpings län). Vid urvalet togs i första hand hänsyn till faktorer som skulle kunna ha inverkan på undersökningarnas praktiska genomförande. Därför valdes två brantskogar (hög kuperingsgrad), två bestånd med ett tätt buskskikt (svårframkomligt), ett bestånd med extremt god förekomst av död ved (svårframkomligt)och fyra bestånd på plan mark med normal framkomlighet. I vart och ett av dessa bestånd inventerades sedan ett antal bälten och cirkelprovytor. I bältena inventerades relativt ovanliga företeelser såsom död ved, grova träd, signalarter etc. medan vanligare företeelser (trädskiktssammansättning, buskskikt, fältskikt etc.) inventerades i cirkelprovytor. För att få ett mått på varje ingående moments grad av personberoende inventerades varje bälte och cirkelprovyta av två lag där varje lag bestod av två personer. Inventerarna i de båda lagen genomförde ett par dagars gemensam utbildning där metoder lärdes in och där substrattyper och kategoriska variabler översiktligt gicks igenom. Någon mer djuplodande kalibrering av inventerarna genomfördes dock inte. Motiveringen till detta är att det, i ett löpande övervakningsprogram är svårt att samkalibrera inventerare då undersökningarna sträcker sig över långa tidsrymder. I varje moment gjordes dessutom en allmäninventering där data rörande hela beståndet noterades. Dessa data analyserades dock inte vad gäller grad av personberoende. Som komplement till fältundersökningarna gjordes dessutom en GIS-undersökning där teoretiska bälten, med hjälp av kartor, lades ut genom två hagmarker där samtliga grova träd sedan tidigare hade kartlagts. Detta för att få en uppfattning om man, med hjälp av bältesinventering, får en korrekt bild av förekomsten av grova träd också i ett bestånd där trädskiktet är mycket glest. Insamlade fältdata analyserades sedan statistiskt. Vid analys delades undersökta variabler upp i numeriska variabler (sådana som mäts) och kategoriska variabler (sådana som bedöms och anges med hjälp av klasser).