Kalkningsverksamheten i Lyckebyåns avrinningsområde påbörjades i slutet på 1970-talet. I dagsläget kalkas 21 sjöar inom Kalmar län och kalkdoserare finns på två platser. Dessutom kalkas Lyckebyån inom Kronobergs län och Blekinge län. Denna rapport är en utvärdering av kalkningsverksamheten inom Kalmar län, främst under perioden 1983 till 1994. Rapporten bygger på de undersökningar som har utförts enligt programmet för kalkeffektuppföljning. Det finns dessutom ett recipientkontrollprogram för Lyckebyån och data från dessa undersökningar har även använts får vissa provpunkter. I de sjöar där provtagningar gjordes innan kalkningen startades var buffertkapaciteten mycket svag eller saknades helt. Av de sjöar som kalkas kan en god effekt konstateras i Skärsjön, Ödevaten, Alsjösjön, Kässjön, Törn och Yen. Dessa sjöar har numera en godtagbar och stabil vattenkvalitet som överensstämmer med Naturvårdsverkets mål för kalkade, oligotrofa vatten vilket innebär att pH-värdet är högre än 6,0 och alkaliniteten över 0,10 mekv/l. Godtagbar vattenkvalitet kan även konstateras i vissa sjöar som inte kalkas direkt, nämligen Mjusjön och Hörnsjön. Av provpunkterna i Lyckebyåns huvudfåra har punkten vid väg 25, Stekaremåladammen och ER-sjön god vattenkvalitet. I Yggerydssjön, Åforsdammen, Ubbemålasjön, Bjurbäcken vid Bjurbäcksskolan, Löften, Flädingstorpasjön och Ellingsmålasjön visar den vattenkemiska effektuppföljningen att kalkningsinsatserna inte har varit tillräckliga för att upprätthålla en stabil och god vattenkvalitet ur försurningssynpunkt. Vattnet i sjöarna och Lyckebyåns huvudfåra är i regel betydligt färgat. Halten av aluminium i vattnet har analyserats vid enstaka tillfällen i Yggerydssjön, Ubbemålasjön och Flädingstorpasjön. De totala aluminiumhalterna var höga i Yggerydssjön och Ubbemålasjön samt mycket hög i Flädingstorpasjön. Halterna av labilt (oorganiskt bundet) aluminium var hög i Yggerydssjön samt mycket höga i övriga sjöar. Innehållet av labilt aluminium var vid provtagningstillfällena av en sådan storlek (d v s >0,050 mg/l) att risk för giftverkan på sjöns fiskfauna föreligger. Det krävs dock fler, regelbundet återkommande analyser av aluminiumförekomsten innan säkra slutsatser kan dras. Enligt recipientkontrollprogrammets mätningar har den genomsnittliga totalhalten av aluminium i huvdsakligen varit måttlig i Lyckebyåns huvudfåra vid väg 25 från och med 1984. Följande sjöar provfiskades 1991: Yggerydssjön, Hörnsjön, Ubbemålasjön, Ödevaten, Alsjösjön, Kässjön, Löften, Törn, Ellingsmålasjön och Yen. Resultaten visar att fiskarterna reproducerar sig utan störningar. Kalkningsinsatserna har alltså givit tillräckliga livsbetingelser för fiskarna. Förekomsten av kvicksilver i gäddor i vattensystemet har undersökts vid olika tillfällen och senast 1991. Då analyserades fisk från Hörnsjön, Ubbemålasjön, Skärsjön, Ödevaten, Löften, Törn och Yen. De genomsnittliga halterna av kvicksilver var lägre än Livsmedelsverkets gräns för högsta tillåtna halt för försäljning i handeln, 1,0 mg Hg per kg fisk, i alla sjöarna. Gäddorna från Hörnsjön, Löften och Yen klarade dessutom Naturvårdsverkets miljömål på 0,5 mg Hg per kg fisk. Resultaten av kalkningen inom Lyckebyåns avrinningsområde är inte tillfredsställande. Berg- och jordarterna i avrinningsområdet är svårvittrade och grovkorniga vilket ger dålig buffring av det vatten som tillförs sjöarna och ån. Detta tillsammans med sjöarnas korta omsättningstider gör att Lyckebyån är svår att kalka. Kalkningsinsatserna bör fortsätta i nuvarande omfattning i Skärsjön, Ödevaten, AIsjösjön, Ellingsmålasjön och Yen. När det gäller Yggerydssjön, Ubbemålasjön, Löften och Törn så bör kalkningsinsatserna öka i omfattning eller utföras vid fler tillfällen under året. Detta är särskilt angeläget för Törn eftersom det finns stora naturvärden både i och kring sjön. Kalkningen av Munkasjön och Bredasjösjön har inte varit tillräcklig för att även ge önskvärd vattenkvalitet i Flädingstorpasjön och därmed det vatten som tillförs Hörnsjön. Kalkdoserarna i Lyckebyåns huvudfåra norr om Åfors respektive i Bjurbäcken har inte fungerat helt tillfredsställande utan surhetstillståndet har varierat kraftigt. Dessutom tycks överdosering av kalk ha skett ibland från doserarna.
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1995.