Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rödlistade arter i Kalmar läns odlingslandskap - en analys av deras förekomst jämfört med nuvarande kännedom om värdefulla områden i odlingslandskapet.
Responsible organisation
1996 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med projektet är att se hur väl rödlistade arter i odlingslandskapet fångats upp i ängs- och hagmarksinventeringen, i Kalmar län. Detta för att få ytterligare underlag inför prioriteringen av områden i en framtida miljöövervakning. För att jämföra kända värden i odlingslandskapet och områden som är viktiga för rödlistade arter gjordes en GIS-analys mellan rödlistade arter och ängs- och hagmarksinventeringen samt de tidigare avtalsområdena för NOLA och landskapsvård. Därtill gjordes en inventering av rödlistade arter i naturbetesmarker i Odensvi socken. Västerviks kommun och Persnäs socken, Borgholms kommun. I Odensvi inventerades fjärilar och i Persnäs inventerades fjärliar och svampar. Vid fjärilsinventeringen inventerades och naturvärdesbedömdes 127 områden/delområden i Odensvi respektive 80 stycken i Persnäs. Vid svampinventeringen inventerades sammanlagt 66 områden/delområden i Persnäs. Områdenas naturvärden bedömdes och jämfördes sinsemellan och med ängs- och hagmarksinventeringen. Både vid fjärils - och svampinventeringen påträffades många naturliga fodermarker som bedömdes värdefulla och som inte tagits med i ängs- och hagmarksinventeringen. Till stor del beroende på att urvalskriterierna för flygbildstolkningen har skilt sig åt mellan de olika inventeringarna men även att bedömningarna har skilt sig åt mellan olika inventerare. Några högt klassade områden har en relativt hög krontäckning (fjärils- och svampinv.) och det finns även några gödselpåverkade områden (fjärilsinv.) Det gemensamma för dem är dock att de hyser eller har goda förutsättningar att hysa, hävdberoende, rödlistade arter. Vid fjärilsinventeringen visade sig att marker i måttlig eller svag hävd var artrikast. Detta då många arter är knutna till blommande örter. Vid svampinventeringen noterades att koncentrationer av svampar ofta fanns i en mossmatta på nordsidan av enbuskar. Mossmattan bevarar fuktigheten bättre än omgivande marker och ger upphov till goda förhållanden för vaxskivlingar, jordtungor och fingersvampar m.fl. Vid GIS-analysen noterades att majoriteten av rödlistade och hävdberoende växter inte fångats upp i de tidigare Nola-landskapsvårdsavtalen, ängs- och hagmarksinventeringen eller inom områden som är skyddade enligt naturvårdslagen. Dels var det arter som är mycket starka indikatorer, som honungsblomster och fältgentiania. Andra arter som är hävdgynnande men som återfanns i miljöer som inte är naturliga fodermarker, t.ex. vägkanter. En GIS-analys gjordes mellan Nola- landskapsvårdsavtalen och äng- och hagmarksinventeringen. Det visade sig att många värdefulla ängs- och hagmarksobjekt saknade avtal. För klass 1 saknar 18025,6 hektar avtal. För klass 2 och 3 är motsvarande siffror 2720,7 respektive 3912,7 hektar. Förklarinegn till detta är att: -Det fortfarande finns värdefulla marker men att avtal inte kan tecknas då djurhållningen har upphört. -I enstaka fall ville inte brukaren teckna något avtal. -Enstaka landskapsvårdsavtal med naturliga fodermarker kan ha missats vid digitaliseringen. -En översyn av naturvärdesklasserna har gjorts, vilket medfört att några områden har fått ett högre värde och fanns tidigare inte med i åtgärdsplanen för bevarandeprogramet. Det finns även en stor areal naturvårdavtal (fr. a. landskapsvårdsavtal men även en liten del NOLA) som inte finns med i ängs- och hagmarksinventeringen. En del av dessa är troligen områden som inte fångats upp i ängs- och hagmarksinventeringen andra utgörs av kultiverade betesmarker. Naturliga fodermarker minde än 2 hektar utgör 37 % av den totala arealen, enligt flygbildstolkningen, i Odensvi socken. För Persnäs socken motsvarade siffran endast 1,5 %. Detta indikerar att, på Kalmar läns fastland, utgörs en stor del skogs- och mellanbyggdens naturliga fodermark av områden mindre än 2 hektar, Mycket är oklart när det gäller utbredningen av biologisk mångfald i naturliga fodermarker inom länet. En rad kompletteringar behövs för att få ett bättre kunskapsläge både i bevarandearbetet och inför en miljöövervakning av naturliga fodermarker.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1996.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Kalmar län, Lavar, Mossor, Jorbrukslandskap, Meddelande 1996:15, Fjärilar, Kärlväxter, Storsvampar
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4573OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4573DiVA: diva2:879366
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf