Riksdagen antog år 1999 femton nationella miljökvalitetsmål1 som ska uppnås inom en generation, till år 2020. För att hitta en rimlig och realistisk väg mot miljökvalitetsmålen antog riksdagen i november 2001 tidsbestämda delmål, som i allmänhet är etappmål till år 20102. De regionala miljömålen grundar sig på de nationella delmålen som fått regionala anpassningar. Miljökvalitetsmålen är skrivna utifrån fem grundpelare som definierar den ekologiska dimensionen i en hållbar utveckling för samhället. De fem grundpelarna är: 1. Främja människors hälsa 2. Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön 3. Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värden 4. Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 5. Trygga en god hushållning med naturresurser Dessa grundpelare motiverar varför det är nödvändigt att arbeta med miljömålen. För att främja människors hälsa måste vi t.ex. se till att livsmedel, luft och vatten har låga halter av skadliga ämnen samt att tillgång till grönområden i städerna och möjlighet till bad och fiske i rena vatten existerar. En omväxlande natur- och kulturmiljö har ett egenvärde men ger också andra effekter som stimulans av hjärnans utveckling. Giftiga ämnen, som svårnedbrytbara organiska ämnen, får inte anrikas i näringskedjorna så att fisk, fåglar och däggdjur skadas. Vi får inte förbruka de resurser som kommande generationer också ska leva av. För att få en hållbar utveckling i samhället måste miljömålen vara förenliga med en positiv social och ekonomisk utveckling. I Kalmar län liksom i Sverige i övrigt har tyngdpunkten i miljömålsarbetet legat på det ekologiska perspektivet och de sociala och ekonomiska delarna har varit svagt representerade. I det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet för Kalmar län är målsättningen att olika branscher och sektorer finnas med i diskussionerna, i synnerhet näringslivet.