Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Provfisken i sjöar 1930-1993
Responsible organisation
1994 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Provfiskemetodiken har utvecklats och förändrats genom åren. Fiskeredskapen, fisketidpunkten på året, nättid i vattnet, antal nät, fördelning av näten i sjön och protokollföring har förändrats (se Material och metodik). Detta gör direkta jämförelser omöjliga. Sjöar som provfiskats med samma metodik kan dock jämföras sinsemellan. Protokollen från provfiskena fram till ca 1960 har kasserats varför endast viss information kan utläsas och då främst fiskarternas sammansättning. Ca 1960-1984 utfördes ofta provfiskena i maj eller juni, varför en jämförelse med senare provfisken som enligt standard utförs mitten av juli-mitten av september inte blir rättvisande. Andra skillnader i metodiken förekom också vad det gällde antal nätansträngningar, fördelning av näten, maskstorlekar etc. När det gäller fiskarternas sammansättning kan konstateras att den försurningskänsliga mörten har försvunnit från ett antal sjöar och är på väg att försvinna från ytterligare ett antal. Abborren har försvunnit från l sjö. Laxöringen kan inte längre vandra upp till Allgunnen och Stora Hindsjön pga uppbyggda vandringshinder. I Tjuståsasjön har 5 fiskarter försvunnit och detta beror troligen på en sänkning av sjön 1957 som minskade utrymmet i sjön. Vissa arter fångas inte så lätt med vanligt provfiske, t.ex. mal, nissöga, lake och ål. Detta gör det vanskligt att uttala någonting om dessa arter. Vid äldre provfisken noterades nästan alltid lake och ål (antagligen muntliga uppgifter från fiskerättsägarna) medan detta inte görs vid moderna provfisken. Flest antal provfisken har utförts i södra och mellersta delen av länet. I norr har inga provfisken utförts i t. ex. Marströmmen eller Loftaån. Det genomsnittliga antalet fiskarter i de provfiskade sjöarna är 6 st, flest i Juttern (14 st) och minst i Hörnegöl med O st. I Juttern och andra sjöar finns det fler arter, man fångar oftast inte alla arter vid ett och samma provfiske.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1994.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Kalmar län, Sötvatten, Fiskar
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4567OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4567DiVA: diva2:879360
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 7 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf