Nätprovfisket som genomfördes under våren - försommaren 1984 omfattade totalt 19 st sjöar belägna i Nättrabyåns, Hagbyåns,Ljungbyåns, Snärjebäckens, Alsteråns, och Emån/Stensjöbäckens vattensystem. Samtliga dessa vattensystem är starkt påverkade av försurning och 11 stycken av sjöarna hade kalkats innan provfisket utfördes. Efter 1984 har kalkningsinsatser påbörjats i ytterligare fyra stycken av sjöarna. Av de provfiskade sjöarna är det endast Allgunnen. Stora Hindsjön och Välen som ännu inte är kalkade. Vid genomförandet av provfisket gjordes generellt flera avsteg från den standardiserade metodik för provfisken med översiktsnät som beskrivits tidigare. I flertalet sjöar ger därför de redovisade resultaten troligen inte en rättvis bild vad beträffar artsammansättningen i sjön och sjöns fiskbiomassa uttryckt i fångst per nätansträngning. Slutsatser och jämförelser utifrån dessa resultat bör därför göras med försiktighet. Däremot kan man genom att studera framförallt storleksfördelningen på den mört som erhölls vid provfiskena i många fall få en god uppfattning om hur fiskbeståndet var påverkat av försurningen 1984. De sjöar som med stor säkerhet hade försurningsskador på mörtbeståndet var Flaken, Orranäsasjön och Stensjön. I Virkessjön hade dessutom mörten troligtvis helt slagits ut av försurningen. I några av de provfiskade sjöarna gör emellertid metodikfelaktigheter även denna uttolkning osäker. Sjöar där man kan misstänka att reproduktionsstörning förelåg hos mörtbeståndet 1984 men där fångstresultatet som ligger till grund för denna misstanke kan ha påverkats av felaktigheter i provfiskeförfarandet är: Sidlången, Kiasjön, Stora Hindsjön, Stora Sinnern, Lilla Sinnern och Försjö. Det är angeläget att följa upp försurnings- och kalkningseffekterna på fiskbestånden i samtliga dessa 10 sjöar vilka bör prioriteras högt vid framtida nätprovfisken. I det följande redovisas de provfiskade sjöarna efter vattensystemen. För varje sjö beskrivs provfiskets utförande och jämförs sedan med den standardiserade metodiken. Därefter diskuteras vilken betydelse eventuella brister i utförandet har för uttolkningen av det erhållna provfiskeresultatet. Slutligen ges rekommendationer och förslag till prioriteringar vid framtida nätprovfiskeundersökningar.