Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nätprovfiske i Kalmar län 1998
Responsible organisation
1998 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sommaren 1998 nätprovfiskades 14 kalkade sjöar i Kalmar län. Sjöarna ligger i Nybro, Kalmar och Högsby kommuner. Syftet var att följa upp kalkningsverksamheten i länet och dess effekter på fiskbeståndet. Antalet arter i de undersökta sjöarna var 5,6 per sjö, markant högre än riksgenomsnittet på 3,8 arter i försurningsdrabbade sjöar. Artfördelningen varierade stort mellan de olika sjöarna. Tillståndet för fiskbeståndet var sammanfattningsvis: Mosjön, Halltorpsån Mosjöns fiskbestånd har sannolikt inte drabbats speciellt hårt av försurningen de senaste åren. Reproduktionen hos samtliga arter verkar fungera. Fördelningen av arter tycks emellertid förskjutas i riktning mot en dominans av abborre samtidigt som mörtens medelstorlek ökat något sedan 1992, då senaste provfisket genomfördes. Ugglebosjön, Halltorpsån Sjön visar idag inga tecken på att vara försurningsskadad. Däremot är sjön kraftigt eutrofierad och har möjligen nått en "point of no return", då förhållandena driver på en förvärrad övergödning. En kraftig utfiskning av vitfiskbeståndet i sjön samt en rensning skulle eventuellt kunna vända trenden. Derasjö, Ljungbyån Derasjö var tidigt allvarligt försurad och mörten uppges försvunnen redan vid slutet av 1960-talet. Mört planterades åter in vid årsskiftet 1994/95, men dessa mörtar verkar inte ha reproducerat sig av åldersstrukturen att döma. Artsammansättningen domineras av sjöns rovfiskpopulation, sannolikt p g a mörtens problem med reproduktionen vid surstötar. Madesjösjön, Ljungbyån Sjön var vid ett tidigare provfiske 1992 kraftigt försurningspåverkad. Numera har situationen förbättrats väsentligt och reproduktionen tycks vara tillfredsställande, även om vissa av mörtens och braxens årsklasser är svaga. Övriga fiskarter uppvisar inga synbara skador i resultatet. Stensjön, Snärjebäcken Fiskbeståndet i Stensjön var tidigare hårt drabbat av reproduktionsskador. Mörten var helt utslagen bortsett från enstaka exemplar, s k angelmörtar, som planterades ut av enskilda fritidsfiskare. En utsättning av mört genomfördes 1996 i syfte att återetablera beståndet. Övriga fiskarter uppvisar idag inga störningar på reproduktionen. Boasjön, Alsterån Sjön har ett talrikt, men småvuxet abborrbestånd. Inga tecken på reproduktionsskador finns i de resultat som erhållits under sommarens provfiske. Sjön domineras kraftigt av dess abborrpopulation. Sävsjön, Alsterån Sävsjöns mörtbestånd verkar vara utsatt för en negativ påverkan. Fjolårsungar hittades, men antalet var litet, samtidigt som medelstorleken var hög för beståndet som helhet. Övriga arter tycks inte vara påverkade även om braxens situation kan ifrågasättas. Beståndet verkar vara mycket litet och inga exemplar fångades under årets provfiske och endast ett 1992. Yttran, Alsterån Reproduktionsstörningar kan förekomma under vissa år med kraftig vårflod vilka ger surstötar som kan skada fiskens reproduktion. Årsklasserna i sjön tycks vara svaga. En orsak kan vara att sjön sannolikt är näringsfattig. Abborrbeståndet utgörs huvudsakligen av mindre individer, ett s k tusenbrödrabestånd. Boasjö, Alsterån Boasjö hyser endast tre arter, abborre, mört och gädda. Reproduktionen hos samtliga fiskarter tycks fungera, men mörten har haft ett antal dåliga årsklasser som kan bero på surstötar under våren. Abborren är den dominerande fiskarten i Boasjö och fångsten består till nästan 2/3 av abborre. Tämmen, Alsterån Sjöns fiskarter har idag inga problem med förökningen och vattnets alkalinitet har länge legat på en stabil nivå. Vissa förändringar sker dock i sjön. Braxen har minskat kraftigt i fångsten och en övergång mot mera abborre och mört tycks vara på väg. Kleven, Alsterån Kleven har tidigare provfiskats och inget tyder på att några förändringar skett i sjöns artsammansättning. Vid årets fiske visar resultaten att mörten hade en något svag årsklass under fjolåret, men detta kan mycket väl bero på naturliga fluktuationer i beståndet. Övriga fiskarter uppvisar inga tendenser till skadad reproduktion. Björkhultssjön, Alsterån Fångsten i Björkshultssjön var mycket liten och reproduktionsstörningar hos i synnerhet mörten tycks förekomma; inga fjolårsungar av mört fångades. Abborren tycks däremot klara sig bättre och yngre individer fanns med i fångsten. Sjön är relativt artrik, men individantalet av samtliga arter var synnerligen litet. Store Hindsjön, Alsterån Store Hindsjön har idag ett gott pH-värde och en stabil alkalinitet. Någon fara för fiskreproduktionen i sjön finns inte med avseende på försurningssituationen. Fångsten i näten har dock minskat jämfört med 1992 och orsaken är svår att spekulera i. En allmän minskning av näringstillförseln är en möjlighet eftersom även fiskarnas konditionsfaktor synes ha minskat. Bjärssjön, Alsterån Bjärssjön är en artrik sjö där reproduktionen i dagsläget tycks fungera, men mörtens lek påverkas sannolikt under säsonger med kraftiga surstötar. Mörten uppvisar därför en skev åldersstruktur. Artsammansättningen domineras av sjöns rovfiskpopulation, sannolikt delvis p g a mörtens problem med reproduktionen vid surstötar.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1998.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Nybro, Kalmar och Högsby kommuner, Sötvatten, Fiskar
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4543OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4543DiVA: diva2:879336
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf