Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nätprovfiske i Kalmar län 1996.
Responsible organisation
1996 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Länsstyrelsens miljövårdsenhet i Kalmar län utfördes under sommaren 1996 en undersökning av fiskfaunan i 16 stycken sjöar spridda över länet. Undersökningen som bestod av standardiserat provfiske med översiktsnät omfattade försurningskänsliga och, med få undantag, kalkade sjöar belägna inom Botorpsströmmens, Viråns, Emåns,Alsteråns, Ljungbyåns och Hagbyåns vattensystem. De undersökta sjöarnas genomsnittliga storlek var 202 ha och medeldjupet låg strax över 16 m. De sjöar som omfattades av provfiskeundersökningen var från norr till söder: Bogöl, Storsjön, Skinnsjön, TyreIn, Tvingen, Hjortesjön, Salen, Broasjö, Tränsjön, Kiasjön, Arvesjön, Barnebosjön, Allgunnen, Orranäsasjön, Örsjösjön och Hultebrean. Undersökningen utfördes enligt den standardiserade metodik som tagits fram av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. De senaste standardnäten översiktsnät "Norden" användes vid provfisket. I pelagialen nyttjades översiktsnät av typ (42 m - 14 st maskstorlekssektioner). Huvudsyftet med nätprovfisket var att följa upp försurningens inverkan och den effekt som kalkningen har haft på fiskfaunan i sjöarna. Ett annat viktigt motiv var att kartlägga sjöarnas fiskfauna ur naturvårdsaspekt. I samband med nätprovfisket sparades gäddor av lämplig storlek för senare kvicksilveranalys inom ramen för Kalmar läns Luftvårdsförbunds undersökning. Provfiskesäsongen 1996 föregicks av en kall och utsträckt vinter med tjock isbeläggning på sjöarna långt in i april. Den korta vår som följde efter isarnas uppsprickande var mycket sen, ryckig och kall. Försommarvädret blev inte mycket bättre utan det var kallt med en hel del nederbörd. Det dåliga sommarvädret fortsatte under juli månad och det var först en bit in i augusti som den riktiga sommarvärmen infann sig. Dessa naturliga yttre betingelser får på olika sätt konsekvenser för fisken och inverkar i förlängningen på provfiskeresuItaten. I ett antal av 1996 års provfiskesjöar fanns klara misstankar om att fiskbeståndet decimerats pga syrebrist den gångna vintern/våren. Den kalla våren medförde att leken hos fiskarterna blev sen och ryckig samt att de vattentemperaturer som erbjöds för romutveckling och yngeltillväxt långt ifrån var optimala. Detta innebar i sin tur att det under säsongen var i ytterst få av de provfiskade sjöarna som årets yngel hade hunnit uppnå fångstbar storlek. Vattentemperaturen var låg under säsongen och speciellt under juli vilket säkerligen sänkte aktiviteten hos fisken och medförde lägre fångster. Det kunde vidare konstateras att språngskiktet i många sjöar var ytligt beläget vilket minskade fiskens djuputbredning och sannolikt sänkte fångsten inom de djupare zonerna och därmed också totalfångsten. Vid 1996 årsprovfiske erhölls totalt 14 stycken fiskarter: abborre, gädda, gös, lake, gärs, mört, sarv, braxen, björkna, sutare, benlöja,sik, nors och siklöja. Mört och abborre återfanns i samtliga sjöar medan gädda påträffades i alla sjöar utom Broasjö. Mest sällsynt var björkna som endast fångades i Tvingen och Allgunnen. Övriga sällsynta arter var gös, nors och sutare som förekom i tre sjöar och lake, sik och siklöja som ingick i fiskfaunan i fyra av sjöarna. De artrikåste sjöarna var Allgunnen och Tvingen som härbärgerade 10 stycken fiskarter. Artfattigast var Broasjö i vilken endast två fiskarter påträffades. Det genomsnittliga artantalet för 1996 års provfiskade Kalmarsjöar var 6,5 stycken fiskarter. Förutom Broasjö låg fiskfaunan i Tränsjön, Bogöl, Arvesjön, Orranäsasjön och Storsjön under detta genomsnitt. Den artsammansättning som erhölls vid provfisket 1996 uppvisade en normal balans mellan rovfisk (abborre, gädda etc.) och fridfisk (mört, braxen mfl) i flertalet av sjöarna. Sjöar med dominas av rovfisk, företrädesvis abborre, var Tyrein, Hjortesjön, Salen, Kiasjön, Arvesjö och Orranäsasjön. I de grunda sjöarna Broasjö, Tränsjön, Barnebosjön och Örsjösjön dominerade istället fridfisken fiskfaunan. En generellt sett normal sammansättning i den typ av sjöar som var representerade i undersökningen är en dominans av fridfisk i de grundare sjöarna och ett tämligen balanserat förhållande alternativt en viss rovfiskdominans i de djupare sjöarna. Då fridfisken och framförallt mört som är den vanligaste av dessa tillhör de mest försurningskänsliga fiskarterna kan sammansättningen bli skev i en försurningspåverkad sjö där mört slås ut eller dess reproduktion störs. Abborre som är mer försurningstolerant kan under sådana omständigheter lägga beslag på det utrymmet som mörten lämnar efter sig. Rovfiskdominansen i Arvesjö var en tydlig effekt av försurningsskador på sjöns mörtbestånd...

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1996.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Kalmar, 1996, Rapport, Nätprovfisken, Vatten, Natur, Fiske, Fiskar, Sötvatten, Miljö, 1996:19, Länsstyrelse, Kalmar
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4542OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4542DiVA: diva2:879335
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 10 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf