Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöövervakning av våtmarker i Kalmar län
Responsible organisation
1998 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten omfattar tre olika delprojekt som alla syftar till att studera hur påverkade våtmarkerna är i Kalmar län. De tre delprojekten är; Inventering och återinventering av små våtmarker i norra länet, Återinventering av Kalmar läns/fastlands VMI-våtmarker samt Ölands VMI-våtmarker. Inventering och återinventering av små våtmarker i norra länet: I projektet har våtmarker inom 47 ekonomiska kartblad inventerats med hjälp av med IR-flygbilder från 1986 och återinventerats med svartvita flygbilder från 1996. Området som tolkats ligger inom storruta 6G och 7G i norra delen av Kalmar län. Det som har tolkats är våtmarker mellan 1 hektar och 10 hektar som inte består av sumpskog. Våtmarkernas areal,typ samt vilka ingrepp som tillkommit under den mellanliggande lO-års perioden har noterats. Resultatet har jämförts med uppgifter om de större våtmarkerna i Naturvårdsverkets riksomfattande våtmarksinventering (VMI) inom samma område. De små våtmarkernas areal uppgår till 1040 hektar. Mosse utgör 242 ha, kärr 200 ha, övrig myr 29 ha, vattenvegetation inklusive vass- och flytbladsvegetation 250 ha, mader 109 ha,sumpskogar 101 ha, bevuxen sjö 96 ha och strandängar 13 ha. Våtmarker över 10 hektar inom området (objekt enbart bestående av sumpskog är inte medräknade) har en sammanlagd yta av 1140 hektar. Bevuxen sjö upptar den största ytan, 516 hektar medan mosse och kärr i stort sett motsvarar de små våtmarkernas areal av mosse och kärr. Ca 10% - 15% av arealen var delobjekt utan några ingrepp 1986. För de övriga delobjekten, som blivit påverkade, är skogsavverkning i anslutning till våtmarken det vanligaste ingreppet,det orsakar oftast en svag påverkan. De flesta myrar är påverkade av dikningar på våtmarken. Det vanligaste är att dikena är äldre och inte har lika stor påverkan på myren längre. Det vanligaste ingrepp som ger en kraftig påverkan är vattenreglering. Den sammanlagda våtmarksarealen större än l ha motsvarar 1,8% av landarealen i det undersökta området. Även med sydsvenska mått mätt är det mycket våtmarksfattigt, speciellt med tanke på att det omfattar alla våtmarker över 1 ha. Under 10 års perioden är det få dikningar som tillkommit på våtmarker upp till 10 hektar. Fem dikningar har tillkommit och ingen av dem hade tillstånd/dispens. Det är vanligt att det har gjorts avverkning i anslutning till myren. Ytan opåverkade delobjekt minskade för sex av våtmarkstyperna under tioårsperioden. För både mosse och kärr är den ytan nu under 10%. Våtmarker över 10 hektar i undersökningsområdet (drygt 30 st) har endast haft ett nytillkommet ingrepp, en anslutande avverkning, under den aktuella tioårsperioden. Fastlandets VMI-våtmarker - en återinventering: En våtmarksinventering genomfördes 1983 över Kalmar läns fastland. Inventeringen bygger på flygbildstolkning av svartvita bilder från 1978-82. Totalt omfattade inventeringen 627 objekt, varav 260 med mycket höga (klass l) och höga naturvärden (klass 2). Klass 1- och 2- objekt utgör 18 033 ha vilket motsvara 54% av den totala arealen. Vid den nu genomförda återinventeringen av 252 klass 1- och 2-objekt har huvudsakligen flygbilder 1995 och 1996 använts. För 69 objekt har flygbilder från 1982-83 använts. Återinventeringen visar på förändringar mellan 2-21 år, med ett medelvärde på 16 år. Resultatet är oroväckande och andelen opåverkad och svagt påverkad våtmark har minskat drastiskt. De våtmarkstyper som minskat kraftigast är kärr, mosse och sumpskog. Opåverkat eller svagt påverkat kärr har minskat från 728 hektar ti1l 375 hektar. Opåverkad eller svagt påverkad sumpskog har minskat från 344 hektar till 198 hektar. Opåverkad eller svagt påverkad mosse har minskat från 757 hektar till 510 hektar. Strandsumpskog, som ligger i direkt anslutning till sjö eller vattendrag, har haft procentuellt färre nya ingrepp än sumpskog utan kontakt med öppet vatten. Sedan våtmarksinventeringen gjordes har andelen av de olika ingreppstyperna ändrats. Till exempel har andelen ingrepp relaterade till markavvattning minskat, medan andelen ingrepp fOr olika typer av avverkning ökat. Återinventering av VMI-våtmarker på Öland: En våtmarksinventering på Öland gjordes 1993. Inventeringen bygger på flygbildstolkning av IR-bilder från 1982-87. Totalt omfattade inventeringen 410 objekt med en areal på 4587 ha. Vid den nu genomförda återinventeringen har samtliga objekt i klasserna 1-4 inventerats. Återinventeringen visar på förändringar mellan 7-12 år, med ett medelvärde på 9 år. Efter våtmarksinventeringen har 80 våtmarker fått nya ingrepp noterade vid återinventeringen. Av dessa har 19 våtmarker fått en ökad hydrologisk störning. På Öland består våtmarkstyperna till 60% av kärr och fuktäng. Vid den första inventeringen var arealen opåverkat kärr 549 hektar. Vid återinventeringen hade den minskat till 449 hektar. Arealen svagt påverkat kärr minskade från 308 hektar till 273 hektar. Arealen opåverkad eller svagt påverkad fuktäng minskade från 989 hektar till 903 hektar. Den största procentuella förändringen står sumpskogen för, och idag är mindre än 17% av sumpskogsarealen helt opåverkad. För våtmarkstyperna kärr, sumpskog och mosse är nu mer än 50% av deras totalareal starkt påverkad. När det gäller mossar så finns ingen opåverkad mosse på Öland. Hela 90% av dess areal registrerades som starkt påverkad redan vid våtmarksinventeringen. De vanligaste ingreppen vid våtmarksinventeringen var knutna till olika typer av markavvattning, som dikning och grävda dammar men även vägar på eller i anslutning till våtmarken var vanliga. Nu har andelen av de olika ingreppstyperna förändrats och olika typer av avverkningar har ökat i proportion medans ingrepp knutna till markavvattning minskat i relativ betydelse. Ett undantag är grävda dammar som fortfarande har en stor andel av ingreppen.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1998.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Kalmar län, Meddelande 1998:5, Våtmark
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4532OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4532DiVA: diva2:879325
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 5 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf