Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöövervakning av terrester biologisk mångfald i Kalmar län.
Responsible organisation
1998 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Uppbyggnad av en terrester miljöövervakning startade 1992. Upprinnelsen var den miljöpolitik som riksdagen lade fast 1991 då de "fyra skyddsobjekten" , biologisk mångfald, människors hälsa, naturresurser och natur- och kulturlandskapet, lanserades. Sedan dess har det varit ett prioriterat mål för den nationella och regionala miljöövervakningen att bygga upp en miljöövervakning av biologisk mångfald. Inom den traditionella miljöövervakningen har man tidigare haft en betoning på hälsa och naturresurser även om man inom fr a de limniska delarna i allt större utsträckning börjat göra direkta studier på biologisk mångfilld. Nu pågår en uppbyggnad av övervakning av biologisk mångfald både på nationell och regional nivå. I detta arbete är metodutveckling en av de viktigaste delarna. Ett miljöövervakningsprogram för hela miljöövervakningen skulle vara klart till 1997 men efter flera förseningar har datumet skjutits fram till år 2000 då det är tänkt att arbetet ska gå in i en ny fas - övervakning av biologisk mångfald! Arbetet har i grova drag skett genom att Naturvårdsverket beviljat medel till länen för metodstudier men även genom att Naturvårdsverket gjort egna upphandlingar. En uppbyggnad av terrester miljöövervakning på regional nivå har i Kalmar län bedrivits sedan 1993. Att bygga upp ett program för övervakning av terrester biologisk mångfald är något av det mest komplexa som jag ställts inför. Vad ska övervakas? Vilka hot finns? Vilka metoder är mest relevanta med avseende på kostnadseffektivitet, statistik och utvärdering? Spännviden över hela det terrestra området, allt från våtmarker, skogsmark, jordbruksmark och landskap är enorm med dess olika förutsättningar och ekologi. Det har inte funnits någon som helst möjlighet att från ingenstans bygga upp ett färdigt miljöövervakningsprogram. Arbetet har därför varit inriktat på ett fåtal områden under förhoppning att Naturvårdsverket eller något annat län parallellt arbetar fram metoder som även är relevanta för Kalmar län. En del tid har därför gått åt till att ta del av och i vissa fall kommentera andras projekt. Arbetet har till en stor del kretsat runt olika projekt som drivits med specialprojektsmedel som kunnat sökas från Naturvårdsverket. Det har fr a varit två typer av projekt dels metodutveckling och dels tillståndsbeskrivande projekt. I något enstaka fall har det rört sig om direkt miljöövervakning i form av en upprepad inventering som återinventeringen av våtmarker. På senare tid när medelstilldelningen minskat från Naturvårdsverket har tonvikten förskjutits från metodutveckling till studier av befintligt material som skulle kunna vara lämpligt för miljöövervakningen t ex riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen. Uppgifter om lantbruksstatistik finns på Statistiska centralbyrån och här är det lämpligt att göra motsvarande studier i framtiden. Både under utarbetandet av miljöövervakningsprogram såväl som de enskilda specialprojekten har kontakt krävts med en lång rad olika personer och organisationer allt ifrån ideella föreningar, kollegor på andra länsstyrelser och till specialister som olika forskare. Här kan endast nämnas några exempel; Sydskogsgruppen ett kontaktnät mellan de sex (tidigare sju)sydligaste länen för miljöövervakning av skog. Arbetsgruppen för miljöövervakning av biologisk mångfald var en arbetsgrupp med personer från tre län, Naturvårdsverket och ArtDatabanken. Den bildades för att ge förslag till strategi och inriktning av uppbyggnadsarbetet sedan förutsättningarna ändrats. Ändringarna bestod i att medelstilldelningen inte ökat i den omfattning som tidigare beräknats. När arbetet avrapporterades upplöstes gruppen. Samarbete med ideella föreningar har framförallt skett i form av floraväkteri och i viss mån av fågelövervakning. Kontakt med specialister och forskare har främst skett under arbetet med specialprojekt och undersökningstyper. En annan viktig del är samarbete med naturvården, eftersom uppföljning i naturreservat bör så långt som möjligt samordnas med miljöövervakningen.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1998.
Series
Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, ISSN 0348-8748
Keyword [sv]
Kalmar län, Biologisk mångfald, Kalmar län, Våtmark, Jorbrukslandskap, Havsstrand, Skog, Meddelande 1998:6
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4531OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4531DiVA: diva2:879324
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf