Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöövervakning av brandfält - en metodstudie
Responsible organisation
1997 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Bränder är tillsammans med stormfällningar de viktigaste störningsregimerna i skogen. Under tidens gång finns det både växter och djur som anpassat sig och i vissa fall blivit beroende av av regelbundnaskogsbränder. Det finns idag en rad olika arter som är brandkrävande eller brandgynnade. Denna lista utökas allt eftersom kunskapen om brändernas betydelse ökar men då skogsbränder är sällsynta idag har dessa arter minskat och vissa t.om. försvunnit. Studien gjordes för att testa metodik i syfte att kunna följa brandkrävande och brandgynnade växter, skalbaggar och skinnbaggar som är knutna till brandfältens första succesionsfas, 0-5 år efter branden. En central frågeställning är att se vilken arbetsinsats som krävs för att påvisa så många av brandarterna som möjligt. Fångst av skalbaggar bedrevs under 1995 och 1996 på fyra olika brandfält som brann 1994. Fönsterfällor och trädfällor användes. Totalt påträffades 504 olika skalbaggar varav 19 är brandgynnade. Totalt påträffades sju brandkrävande arter, fem skalbaggar, en skinnbagge samt ett mott; Sericoda quadripunctata, Paranopleta inhabilis, Melanophila (Oxyopteris) acuminata, Shhaeristes stockmanni, Platyrhinus resinosus samt Aradus laeviusculus och Apomyelois bistriatella cf. Vid miljöövervakning bör det vara en miniminivå att få igång en övervakning av hur mycket bränd skog som uppkommer årligen, vad det är för skog och vad som händer med den brända skogen under de närmsta 30 åren. För de skogar som har potential att utveckas till en lövbränna bör återbesök även göras senare för att se om det utvecklades en lövbränna. Denna typ av övervakning bör ingå i förslaget till delprogram: "Övervakning av skogsbiotoper med höga naturvärden." Om medel finns bör de olika brandkrävande arterna övervakas m.h.a. olika typer av fönsterfällor och manuell sökning. En kombination av fönsterfällor och trädfällor bör användas.Fällorna bör spridas över brandfältet och de olika substraten dit de brandgynnade djuren är knutna. Fällorna bör kompletteras med handplockning, sållning av lös bark av olika trädslag, samt förna. Detta ger många arter som inte erhålls i fönsterfällorna. Det är bra om ca. 10 fällor kan sättas upp på olika substrat på ett brandfält på ca 15 ha. Det är önskvärt om fällorna sätts upp under de två åren som följerdirekt efter branden. Finns inte medel kan antalet fällor minskas och fångst bedrivas endast under det ena året. Med denna metod fås ingen total artlista över ett område, utan endast en lista över påträffade arter. Det är relativt dyrt att inventera och få ett bra resultat m.h.a. fönsterfällor. Förslaget att använda 10 fönsterfällor på en yta av 15 ha är en kompromiss mellan resultatet och den faktiska kostnaden. Skiktad dynsvamp, Daldinia concentrica, är ett viktigt substrat för många arter. Genom att följa förekomsten av svampen kan man indirekt få ett mått på de arter som är knutna till svampen. Cirklar, motsvarande 10% av brandfältets yta, lades ut för att skatta antalet fruktkroppar. På detta brandfältet var fördelningen av fruktkroppar ojämn vilket resulterade i en hög varians. För att påvisa en 20 % förändring mellan två tidpunkter krävdes därför att samtliga fruktkroppar räknades. Skiktad dynsvamp bör följas genom att räkna antalet fruktkroppar 2-3 gånger under en period av ´två-fem år efter branden. Ytor kan slumpas eller läggas ut systematiskt. Blir variansen för hög kan det krävas att samtliga individer måste räknas. Innan räkningarna utförs bör arter knutna till svampen ha påvisats. Eftersök av de rödlistade växterna brand-, svedjenäva samt cypresslummer gjordes på sex olika brandfält som brunnit under 1994. Ingen av dessa arter påträffades. På ett av brandfälten upptäcktes mellanlummer (intemediär mellan cypress och plattlummer). Antalet räknades till 250 exemplar. Tre av de växter som är beroende eller starkt gynnas av eld är brand- och svedjenäva samt cypresslummer. Eftersök på brandfält bör göras i första och andra året efter en brand. Antalet individer ska räknas eller uppskattas. Om stora ytor täcks kan den yts som arterna täcker anges. Då bör även antalet individer räknas inom någrautslumpadeytor för att få ett mått på antalet individer. Brand- och svedjenäva är ettåriga arter medan cypresslummer är flerårig. Det innebär att nävorna bör inventeras första och andra året efter en brand, men inventeringen av cypresslummer bör fortsätta regelbundet. Flera andra arter är intressanta att notera i samband med besöken t.ex. mosippa och ryl.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 1997.
Keyword [sv]
Halvvingar, Fjärilar, Meddelande 1997:8, Skog, Skalbaggar
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4530OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4530DiVA: diva2:879323
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 13 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf