Länsstyrelsen i Kalmar län har ett omfattande program för miljöövervakning. Som en del i övervakningen ingår ett undersökningsprogram för bottenfauna i rinnande vatten. Avsikten med detta program är bl a att med en biologisk provtagning kartlägga och identifiera eventuella miljöproblem och att inventera de naturvärden som finns i vattendragen. På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under hösten 1992 genomfört bottenfaunaundersökningar på 34 lokaler i 7 olika vattensystem i norra delen av Kalmar län. Föreliggande undersökning syftar bl a till att utifrån bottenfaunan göra en biologisk bedömning av föroreningspåverkan. En naturvärdesbedömning av bottenfaunan gjordes också vid varje lokal. Fyra vattendrag bedömdes som försurade, Stenbäcken, Gräsgölebäcken, Sågkvarnsbäcken och Ålebäcken. Alla ligger väl samlade sydväst om Oskarshamn i Emånsvattensystem. De här vattendragen är samtliga små och näringsfattiga bäckar av den typ som vanligtvis är känsliga mot försurning. En slutsats man kan dra är att det troligtvis finns fler småbäckar och sjöar i detta område som är påverkade av försurning. I övrigt verkar försurningsproblemen vara små i den undersökta delen av länet. Näringsämnen/organisk belastning verkar av de gjorda bedömningarna inte vara något stort problem i norra delen av länet. Endast i två vattendrag, bäcken från Sandsjön och bäcken från Åkergöl, i Marströmmens vattensystem bedöms påverkan så stor att bottenfaunan skadats. Men flera lokaler uppvisar en hög produktion och kan sägas ligga på gränsen till att påverkas negativt. Belastningen av näringsämnen bör därför även i fortsättningen uppmärksammas i miljövårdsarbetet. Sommaren 1992 var ovanligt torr och varm vilket medförde låga grundvattennivåer, specielIt i östra Götaland. Detta fick till följd att vattenflödena sjönk kraftigt i vattendragen. I några av de undersökta vattendragen, bäcken från Bråhultesjön, Spillen och bäcken från Kvarngölen, ledde den mer eller mindre kraftiga uttorkningen till att bottenfaunan påverkades negativt. I samtliga dessa fall bör skadorna på ekosystemet repareras snabbt förutsatt att de låga grundvattennivåerna inte blir bestående. Undersökningen visar att vattendragen i den norra delen av Kalmar län, i jämförelse med övriga delar av Götaland och Svealand, i stor utsträckning har höga naturvärden. Huvuddelen av vattendragen är relativt opåverkade och hyser många arter, även sällsynta. Framförallt förekommer det många mycket försurningskänsliga arter som minskat eller försvunnit från andra, mer försurningsdrabbade regioner. Även om lokaler med höga eller mycket höga naturvärden fanns i de flesta av de undersökta vattensystemen så framstår ändå Emåns vattensystem som specielIt värdefullt och skyddsvärt vad det gäller bottenfauna i ett nationellt perspektiv.