Biotopkarteringen av Skureboån och delar av Ljungbyåns avrinningsområde utfördes av Aquaresurs, Patrik Lindberg och Stefan Pettersson under år 2008, med Länsstyrelsen i Kalmar län som finansiär. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Med hjälp av underlaget från karteringen har åtgärder föreslagits för att förbättra de vattenanknutna naturvärdena. Föreslagna åtgärder är exempelvis anläggning av vandringsvägar för fisk, biotoprestaurering, anläggande av skyddszoner och återskapande av våtmarker. De föreslagna åtgärderna kan genomföras ganska enkelt, förutsatt att markägarna ger sitt godkännande, och kommer att ge en stor förhöjning av de vattenanknutna naturvärdena. Följande kännetecknade Skureboån vid jämförelse med medelvärden för samtliga biotopkarterade vattensystem i Kalmar län: En mycket liten del av fallhöjden i vattendraget var indämd vid artificiella dammar. Den fysiska påverkan i form av rensning och rätning var liten. Antal öppna diken per kilometer vattendrag var också mycket litet. Täckningsgraden av vattenvegetation var mycket stor i vattendraget. Andelen död ved i Skureboån var mycket stor. Tillgången på lekområden för öring var extremt liten medan uppväxtområdena var i paritet med övriga inventerade sträckor. Tillgången på ståndplatser var dock något större än medelvärdet för samtliga vattensystem. Skureboån hade en relativt liten andel artificiell mark i närmiljön. Andelen våtmarker var förhållandevis stor. Andelen hävdad eller igenväxande öppen mark var liten. Skyddszonerna mot onaturlig mark och produktionsskog var relativt stora. Den vattennära zonen var ganska stor. Skuggningen av strandlinjen var måttlig, och svår att förbättra. Ljungbyåns huvudfåra kännetecknades av en relativt stor andel av fallhöjden som var indämd vid artificiella dammar. Den fysiska påverkan i form av rensning och rätning var liten. Antal öppna diken per kilometer var också förhållandevis liten. Täckningsgraden av vattenvegetation var relativt liten i början av Ljungbyån men ökade högre upp i systemet. Likaså var andelen strömmande vatten liten i början men ökade längre upp i Ljungbyån. Andelen död ved var överlag god till mycket god. Andelen ökade högre upp i systemet. Det längdviktade medelvärdet för lekområden var mycket liten från mynningen och upp till Källstorp men för de båda fårorna uppströms Källstorp var lekområdena i paritet med övriga karterade områden i Kalmar län eller låg något över. Ett likartat förhållande hade det längdviktade medelvärdet för uppväxtområde och ståndplatser. Beskuggningen var överlag god eller mycket god. Ljungbyån innan Källstorp hade en relativt hög andel artificiell mark och åkermark i närmiljön, uppströms Källstorp var det produktionsskog som dominerade närmiljön främst i Gunnaboån, nedre. Andelen hävdad eller igenväxande öppen mark var relativt liten nedströms Källstorp men tämligen stor i västra fåran ovan Källstorp. Skyddszonerna mot onaturlig mark och produktionsskog var relativt små och går att förbättra. Äspebäcken var uttorkad vid inventeringstillfället och det är snarare regel än undantag att bäcken torkar ut enligt boende i trakten. Den fysiska påverkan i form av rensning och rätning var liten. Inga onaturliga vandringshinder fanns utmed bäcken men ett stort våtmarksområde längs uppströms i bäcken kan utgöra vandringshinder för fisk vid normala vattenflöden. Täckningsgraden för vattenvegetation var stor likaså var antalet öppna diken. Beskuggningen av strandlinjen var liten, likaså var andelen död ved utmed sträckan. Andelen strömmande vatten bedömdes till mycket liten. Lek- och uppväxtområden var liten respektive i paritet med övriga karterade vattendrag. Barrskog och våtmark var kraftigt dominerade i närmiljön. Skyddszonerna mot produktionsskog var något liten. Kvillen vid Torestorp kännetecknades av en kraftig fysik påverkan i form av rensning och rätning. Täckningsgraden av vattenvegetation var liten medan beskuggningen av vattendraget var relativt hög. Andelen död ved utmed sträckan var hög och likaså var andelen öppna diken per kilometer. Det längdviktade medelvärdet av lekområden för öring i Torestorp var i paritet med eller låg något över medelvärdet i länet. Värdet för uppväxtområden för öring var betydligt högre än medelvärdet. Medelvärdet för ståndplatser för öring var också betydligt högre. Barrskog och blandskog dominerade omgivningen och närmiljön och, skyddszonen mot produktionsskog var liten och kan förbättras lätt genom att markägaren lämnar kvar en större andel skog närmast vattendraget. Kvillen vid Laddemåla var kraftigt påverkad av rensning och rätning. Antalet öppna diken per kilometer vattendrag var också högt. Vattenvegetationens täckningsgrad var mycket liten medan beskuggningen var hög. Andelen död ved var likaså den hög medan det längdviktade medelvärdet för lekområden var mycket liten. Även uppväxtområden och ståndplatser för öring var betydligt under medelvärdet. Trivial lövskog var dominerande men omgivningen bestod även till stor del av barrskog. Skyddszonen mot produktionsskog var liten och kan förbättras. Men det är föga lönt med tanke på förutsättningarna för öring.