Under sommaren 2003 inventerades Licknevarpe- och Härsfjärdens grunda vegetationsklädda bottnar. Området ligger i södra delen av Östergötlands skärgård knappt två mil sydost om Valdemarsvik. Fjärdarna ingår i Kvädö och Licknevarpefjärdens naturreservat. Storleken på det inventerade vattenområdet är ca 3,8 km2. Syftet var attbeskriva områdets grunda, vegetationsklädda bottnar med avseende på makroskopiska växter. Speciell tonvikt lades på blåstång, ålgräs och kransalger.Uppskattningsvis 60 till 70 procent av botten ned till 3,5 till 4 meters djup var vegetationsklädd. Skillnaderna mellan olika lokaler var dock stor och varierade mellan 5 och 100 procent. På mer än 4 meters djup fanns vanligtvis bara enstaka växter. Blåstång fanns spridd på hårdbottnar inom större delen av området. Arten hittades från de översta decimetrarna ned drygt 6 meters djup. Från ca 0,5 mtill någon eller några få meters djup bildade blåstången ofta ett tydligt bälte med 25 till 100 procents täckningsgrad. Den djupast växande blåstången påträffades på 6,4 meters djup, vilket innebär att Licknevarpefjärdensblåstång hör till de djupast växande av Östergötlands inventerade bestånd. Rödalger påträffades ned till 12 meters djup. Mjukbottensamhället karaktäriserades av kärlväxter och kransalger som ofta bildade ett sammanhängande vegetationstäcke över vidsträckta områden. Iallmänhet dominerade kransalger på de mest skyddade lokalerna, medan kärlväxter var vanligast på något mer exponerade mjukbottnar. Ålgräs förekom rikligt inom ett begränsat område kring några strömsatta sund vid tröskeln in till Licknevarpefjärdens huvudbassäng.Sammanlagt påträffades 28 växtarter av vilka 18 var makroalger och 10 var kärlväxter. Av makroalgerna var 3 grönalger, 4 brunalger, 5 rödalger och 6 kransalger (några namn har använts som samlingsnamn för flera arter - sebilaga F.).Licknevarpefjärden och Härsfjärden har mycket höga naturvärden. Området är tydligt påverkat av landhöjningen och uppvisar flera goda exempel på olika isoleringsstadier. I området finns dessutom en ovanligt stor utbredning av grundområden med riklig och mångformig vegetation. Blåstången i mynningsområdet hör till de djupast växande av Östergötlands inventerade bestånd. Områdets naturvärde stärks också av den rikliga förekomsten av kransalger. Bland de 6 arter som påträffas finns bland annat den sårbara(VU) raggsträfsen som här har sin enda kända växtplats i Östergötland.Anmärkningsvärd är också förekomsten av ålgräs, som tycks ha minskat sin utbredning i länet. Området har sannolikt en stor betydelse för lokala fisk och fågelpopulationer.