På uppdrag av länsstyrelsen har Riksell Naturtjänst inventerat och sammanställt denna rapport om grova träd i Södermanlands län. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om länets s.k. jätteträd, dess utbredning, hotstatus samt natur- och kulturhistoriska värde. Inventeringen har bestått i att registrera alla grova träd över en specifik minsta grovlek samt samla in en rad uppgifter om trädets kondition, läge och biologiska kvalitéer. Målsättningen är att informationen ska ligga till grund för ett framtida planerings- och skötselarbete av dessa ur naturvårdssynpunkt mycket värdefulla träd.Metodiken har i stort sätt följt skogsstyrelsens instruktioner för inventering av jätteträd (Hultengren, S. Nitare, J. 1999). Metoden bygger på att studera egenskaper hos träden som har betydelse för deras förmåga att hysa ett rikt organismliv. Förutom redan tidigare kända uppgifter om jätteträd i Södermanland har markägare och allmänhet, efter uppmaning från länsstyrelsen, lämnat värdefull information till projektet.Sammanlagt har 555 grova träd, fördelade på 17 olika trädslag registrerats, varav 412 (74%) har utgjorts av ek, 50 (9%) av lind, 25 (4%) av alm samt 20 av tall (4%). Resterande 9% består av tio eller färre noterade träd/trädslag. Flest registrerade grova träd har Nyköpings kommun, 155 stycken (28%) följt av Flen 88 (16%) och Strängnäs 83 (15%). Länets grövsta träd är förmodligen en ek i Trosa - Vagnhärads kommun som mäter 8,72 meter i omkrets.Projektet påbörjades i februari 2000 av Christel Guilett, projektanställd på länsstyrelsen. Fältinventeringen har utförts tillsammans med Riksell Naturtjänst och har tagit cirka 35 dagar i anspråk. Hans SandbergLänsstyrelsen i Södermanlands län.