Den statliga miljöövervakningen har en gemensam grundstruktur, med tio pro­gramområden: luft, kust och hav, sötvatten, fjäll, våtmark, skog, landskap, hälso­relaterad miljöövervakning och miljögiftsamordning. Av dessa är länet inte berört av programområdena kust och hav samt fjäll.

Programområdena innehåller delprogram. Ett delprogram kan omfatta en eller flera sammanhörande undersökningar. Gemensamma delprogram drivs på lik­artat sätt av flera län och ofta i samarbete med nationell miljöövervakning. För de gemensamma delprogrammen finns separata, enhetliga beskrivningar enligt en särskild mall från Naturvårdsverket

Undersökningen är det konkreta mätprogrammet, som i normalfallet utförs vid lägesbestämda stationer. Undersökningarna kan vara intensiva, med få stationer, hög observations-/provtagningsfrekvens och mätning av många variabler, eller extensiva, med många stationer, låg observations-/provtagningsfrekvens och mät­ning av färre variabler. Intensiva undersökningar kan krävas bl.a. för analys av processer och mekanismer bakom miljöpåverkan medan extensiva undersökningar ger möjligheter till jämförelse av miljötillståndet i geografiskt skilda områden.

Inom programområdena finns olika undersökningstyper. I Naturvårdsverkets miljöövervakningshandledning finns ett antal sådana beskrivna, med information om hur undersökningarna ska läggas upp, vilka variabler som ska mätas och vilka metoder som ska användas. För vissa angelägna övervakningsaktiviteter, särskilt biologiska undersökningar, saknas dock ännu fastställda undersökningstyper.

I detta program redovisas samlat de delprogram och undersökningar som Länssty­relsen bedömt bör prioriteras under den kommande programperioden. Priorite­ringarna ansluter i stor utsträckning till de av Naturvårdsverket rekommenderade prioriteringarna för regional miljöövervakning

Större delen av det rambelopp som från Miljömålsrådet via Naturvårdsverket till­delas länet för den regionala miljöövervakningen fördelas i programmet mellan de sötvattenanknutna och de terrestra aktiviteterna. En mindre del går till program­områdena luft, hälsa och miljögifter, där flera andra aktörer gör vä­sentliga insat­ser. 

Sammanfattningsvis redovisas i programmet följande av Länsstyrelsen priorite­rade delprogram.

Inom programområde Luft följs det försurande och gödande nedfallet i skogs­mark genom analys av krondropp. Vidare ingår mätningar av marknära ozon samt uppföljning av lavfloran inom några representativa områden. Lavar fungerar som indikatorer på luftkvalitet. Tidigare undersökningar av tungmetaller i mossa kommer att upprepas om ekonomiska förutsättningar finns. En viktig aktör inom luftövervakningen är länets luftvårdsförbund.

Programområde Skog berörs av flera delprogram som beskrivits under andra pro­gramområden, t. ex fågeltaxeringar och floraövervakning. Vidare har i program­met prioriterats regional analys av data från Riksinventeringen av skog (RIS) samt studium av näringsäm­nesläckage från brukad skogsmark. Skogsstyrelsen har en viktig roll att följa utvecklingen i länets skogsmark.

Programområdet Jordbruksmark innefattar pågående undersökningar rörande näringsämnestransporter inom ett s.k. typområde, vidare planeras att inom ramen för NILS-projektet (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) göra regionala studier av gräsmarker och småbiotoper (åkerholmar, grova träd m.m.). Därutöver berörs programområdet av såväl fågeltaxeringar som floraövervakning.

Till programområde Landskap har förts flera delprogram som rör övervakning av biologisk mångfald, t.ex. häckfågeltaxeringar (två undersökningar) och floraöver­vakning. Vidare kan generellt den regionala anpassningen av NILS sägas höra till detta programområde, då den omfattar studium av landskaps­förändringar på olika typer av marker. NILS beskrivs därför allmänt under pro­gramområde Landskap. De skilda delprogrammen beskrivs dock under respektive programområde. Övervakning av dagfjärilar prövas under 2009, men kan sannolikt inte fortsätta med nuvarande budget.

En regional anpassning av NILS omfattande övervakning av myrar ingår i pro­gramområde Våtmark. Till programområdet förs också en taxering av nattaktiva våtmarksfåglar som bedrivits under några år och som avses fortsätta. Den natio­nella satellitbaserade uppföljningen av våtmarksinventeringen föranleder också vissa begränsade regionala insatser.

I programområde Sötvatten ingår delprogram som innefattar fysikalisk-kemiska mätningar i såväl sjöar som vattendrag, vidare undersökningar av kärlväxter, fisk, växtplankton, bottenfauna och påväxtalger i skilda typer av objekt. Det ingår också att lokalisera och följa utvecklingen i biologiskt särskilt värdefulla vatten­miljöer. Grundvattnets kvalitet följs genom sammanställning och utvärdering av kommunala grundvattendata. Om budgeten förstärks kan dessutom eventuellt in­venteringar av stormusslor samt vattenkemisk undersökning av källor aktualise­ras. Undersökningarna inom programområdet har stark koppling till vattendirekti­vets uppföljning av vattnens kvalitet och vattenmiljöernas status. Andra viktiga aktörer i kvalitetsuppföljningen är också de skilda vattenförbunden genom recipi­entkontrollen. Ett för Mälarlänen gemensamt delprogram omfattar uppföljning av få­gelfaunan i och vid Mälaren.

Huvudaktörer inom programområdet Hälsorelaterad miljöövervakning är kom­muner och landsting och på nationell nivå Socialstyrelsen. Länsstyrelsens roll i sammanhanget kan vara att sammanställa skilda typer av data. Något delprogram med finansiering av regional miljöövervakning är dock inte redovisat i detta pro­gram.

Inom programområdet Miljögiftsamordning har Länsstyrelsen vid ett antal till­fällen medverkat i den nationella screeningen av miljögifter. Denna verksamhet avses fortsätta.

Förutom den miljöövervakning som bedrivs med medel från Miljömålsrådet pågår olika aktiviteter som finansieras och styrs av andra medel och aktörer och som har koppling till regional miljöövervakning. Särskilt kan nämnas följande statligt eller på annat sätt finansierade verksamheter. De beskrivs inte detaljerat i programmet.

• Den biologiska uppföljningen inom skyddade områden inklusive Natura2000-objekt sker huvudsakligen inom ramen för naturvårdsverksamheten och finan­sieras av anslaget ”Åtgärder för biologisk mångfald”.

• Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper leder till ett upp­följningsbehov som förutsätts finansieras särskilt via anslaget ”Åtgärder för biologisk mångfald”.

• Länets luftvårdsförbund finansierar undersökningar och driver en luftemissions­databas (EDB) där utsläppsdata lagras.

• Skogsstyrelsen har bl.a. ansvaret för uppföljningen av den skogliga nyckelbio­topsinventeringen liksom av hälsotillståndet i skogen. Uppföljningen sker hu­vudsakligen inom ramen för RIS med riksskogstaxeringen och markinven­te­ringen.

• Genom Länsstyrelsens myndighetsutövande kontroll av EU-stödet till jordbru­ket sker viss kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker.

• Rovdjursinventeringen ingår i Länsstyrelsens regionala förvaltningsansvar för de stora rovdjuren.

• Kalkeffektuppföljning genomförs årligen med särskilda medel inom ramen för ett särskilt uppföljningsprogram. Samordnas och samfinansieras i viss ut­sträckning med miljöövervakningen.

• För vattenförvaltningen finns särskilda medel och därmed möjligheter till samfi­nansiering av vissa verksamheter inom programområdet sötvatten.

• Länets vattenförbund finansierar den samordnade recipientkontrollen.

• Landstinget genomför regelmässigt hälsoenkäter.

• Kommunerna i länet utför t.ex. kontroller av tätortsluftens kvalitet, radonföre­komst i byggnader och brunnar liksom bullermätningar.

• Naturskyddsföreningar och andra ideella organisationer utför värdefull insam­ling av främst biologiska data som kan tas tillvara i miljöövervakningen.

  Samordning i miljöövervakningsverksamheten har eftersträvats. Med den natio­nella miljöövervakningen och med den regionala övervakning som bedrivs av andra län finns goda förutsättningar att samordna verksamheten, bl.a. genom upp­rättande av gemensamma delprogram. Samverkan med andra aktörer och även med andra statligt finansierade verksamheter eftersträvas men försvåras av att den långsiktiga finansieringen ofta är oklar och att styrningen sker från olika utgångs­punkter. Kontinuiteten i verksamheten kan därigenom vara svår att garantera.