I Länsstyrelsens miljöövervakning ingår sedan 1996 inventering av häckande fåglar på fasta rutter enligt nationellt erkända metoder. Arbetet sker i samverkan med andra län, Naturvårdsverket och Lunds universitet. Inventeringarna utförs av lokalt verksamma ornitologer, de flesta medlemmar i Västmanlands ornitologiska förening.

Resultaten har nu analyserats genom beräkning av populationstrender för de arter där detta varit möjligt (100 stycken). Beräkningarna har gjorts för två tidsperioder, 1998-2011 och 2002-2011. För dessa bägge perioder har också trender för tretton svenska eller EU-gemensamma fågelbaserade indikatorer på miljökvalitet beräk-nats. För var och en av de tretton indikatorerna görs en bedömning av hur länets resultat står sig i förhållande till resultatet för Sverige som helhet.

Länets resultat är i tre fall bättre än för Sverige som helhet, det gäller två indikato-rer för jordbrukslandskapet och en för sjöar och vattendrag. I tre fall är länets re-sultat sämre än för Sverige som helhet, det gäller en indikator för våtmarker och två för skogen.

För en av de tretton indikatorerna var det svårt att jämföra på grund av brist på data och för de övriga sex var länets resultat likvärdigt med Sveriges.

De enskilda arternas trender i länet liknar i många fall utvecklingen i Sverige i stort, och skiljer sig framför allt åt genom trendernas storlek. Ett antal arter uppvi-sar dock tydligare skillnader mellan länet och landet. Det gäller exempelvis skrattmås som haft en positiv utveckling på rutterna i länet men minskat i Sverige som helhet, nötskrika och trädkrypare som minskat i länet men inte uppvisar nå-gon trend nationellt, samt rödstjärt som gått tillbaka i länet men ökat i Sverige i stort.

Totalt är det 14 arter som ökat signifikant i länet i bägge beräkningarna. Stor ök-ning syns hos bland andra grågås, talgoxe, svarthätta och steglits (som ökat mest av alla arter). 9 arter har minskat signifikant i bägge beräkningarna. Arter med stor minskning är bland andra gråtrut, tornseglare, grönsångare och kungsfågel.

En slutsats som kan dras av trendberäkningarna är att data från miljöövervakning av nuvarande omfattning ger möjlighet att följa utvecklingen i länet hos ett stort antal fågelarter och i princip samtliga nationellt etablerade miljömålsindikatorer, vilket är glädjande och ett viktigt besked för planering av framtida övervakning.