I denna rapport presenteras för första gången ett försök att räkna efter i hur många vattendrag i Sverige det finns flodpärlmusslor enligt SMHI:s definition av vattendrag. Dessa konstaterades vara 551 stycken. Resultatet från enkäten visar att arten är vida spridd i Sverige. Förekomster har rapporterats från Vramsån i Skåne till Hintsajoki i Norrbotten. Flodpärlmusslan saknas dock längs fjällkedjan, östra Svealand och centrala Götaland. I hela 16 av Sveriges län finns levande bestånd. Arten saknas dock i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län samt i Kronobergs och Gotlands län, men skalfynd gjordes så sent som 1975 i Stockholms län (Åvaån) och 1997 i Södermanlands län (Kilaån). Flest vattendrag med flodpärlmussla finns i sydöstra norrlands kusttrakter, där Västernorrlands tillsammans med Gävleborgs län hyser ca 40 % av alla musselförande vattendrag. Bottenhavsdistriktet är därigenom med sina totalt 296 vattendrag (54 % av totalantalet) det rikaste vattendistriktet avseende förekomst av flodpärlmussla. Det näst rikaste är Västerhavets distrikt med 107 vattendrag (19 %).I 465 av de 551 vattendragen med flodpärlmussla finns uppgifter om minsta funna individ. I 234 av dessa 465 har konstaterats att föryngring sker, vilket motsvarar ca 50 % av det totala antalet vattendrag med flodpärlmussla. Vattendrag med förekomst av små (unga) flodpärlmusslor blir oftast mer uppmärksammade i naturvårdsarbetet. I de 86 musselförande vattendragen varifrån ingen kunskap finns så dominerar därför troligen vattendrag med fynd av endast stora musslor. Det innebär att andelen vattendrag med föryngrande bestånd i Sverige ligger i spannet 43-50 %. Således kan det konstateras att i mer än hälften av Sveriges vattendrag med flodpärlmussla saknas bevis på att nya musslor har rekryterats till populationen under de senaste 20 åren!Från 285 bestånd finns noggrannare undersökningar, vanligtvis då med metoden undersökningstyp stormusslor, övervakning av flodpärlmussla (109 stycken), alternativt metoden för enkel statusbeskrivning (176 stycken). Resultaten från dessa noggrannare undersökta bestånd visar samma dystra resultat. I ca 50 % kunde ingen rekrytering påvisas. Klassningen av dessa noggrannare undersökta bestånd visar att i endast ca 13 % är rekryteringen så god att bestånden kan anses vara livskraftiga. Resultaten indikerar även att det finns en skillnad mellan norra och södra Sverige beträffande musslornas livskraft. I nordligaste Sverige, Norrbotten och Västerbotten, med sammanlagt 110 vattendrag, finns föryngring i ca 55 % av dessa, medan södra och sydvästra delen av Sverige, Västra Götaland, Halland och Skåne, med sammanlagt 80 vattendrag, har föryngrande flodpärlmusslor i bara 21 % av dessa. Analysen visar även att det är generellt sett sämst livskraft i musselbestånd i de mindre avrinningsområdena längs kusten, alltså i de mindre vattendragen i Sveriges kustavrinningsområden. I drygt 30 %7av dessa vattendrag har det bedömts att det endast finns < 500 stora och troligen överåldrade individer av flodpärlmussla kvar i livet.Bland de 109 vattendrag som undersökts med metoden övervakning av flodpärlmussla var de tre individrikaste vattendragen Räggån i Jämtlands län med 1,423 miljoner flodpärlmusslor, Paubäcken i Västerbottens län med 567 000 och Långsån i Jämtlands län med 431 000 individer. De tre högsta medeltätheterna påträffades i Räggån Jämtlands län med 40 ind./m2, Lillån Gävleborgs län, med 26,7 ind./m2 och Långsån, Jämtlands län, med 24,6 ind./m2. Den största andelen flodpärlmusslor < 50 mm påträffades i Maljan, Västernorrlands län, 32 %. Den näst största i Länglingsån, Jämtlands län, 30 % och den tredje största andelen i Lillsjöbäcken, Örebro län, där andelen var 29,5 %.