Den fridlysta och rödlistade flodpärlmusslan är en långlivad och långsamväxande organism som påverkats starkt negativt i Sverige under de senaste årtiondena. En mängd olika faktorer har föreslagits orsaka beståndsnedgången.Uppgifter om flodpärlmusselbestånd, vattenkemi, markanvändning, sjö- och öringförekomst från 111 vattendrag i Västernorrlands län utvärderades för att se vilka övergripande faktorer som skilde mellan vatten med bra och svaga bestånd av musslor.De viktigaste faktorerna var markanvändning i vattendragens kantzon samt statusen hos öringbeståndet. Musselbestånd i vattendrag med en kantzon (50 m) bestående av barrskog och myr var generellt av bättre status än musselbestånd i vattendrag vars kantzon dominerades av påverkan i form av jordbruk och hygge-ungskog. Korrelerat till påverkade områden var högre fosforhalter, högre färgtal och grumligare vatten. Det är inte säkert att det är dessa variabler i sig som är negativa, men de indikerar i alla fall negativa förhållanden.Utgående från fyra gränsvärden kunde musselbestånd med god status med hög precision (79 %) separeras från svaga bestånd; täthet av årsungar av öring >5 per 100 m2, färgtal i vårflod <80 mg Pt/l, totalfosforhalt <15 ¼g/l samt grumlighet (FNU) <1.I diskussionen framförs åsikten att en generell försämring av vattenlandskapets kantzonmedfört en komplex negativ påverkan, som indikeras av brunare, grumligare och näringsrikare vatten. Rimligen har detta medfört sämre syreförhållanden i bottensubstratet för de yngre musslorna som tillbringar flera år i denna miljö. Faktorer som ger syrebrist samt andra orsaker i vattendraget som resulterat i svagare öringbestånd kan vara de viktigaste negativa faktorerna för musslornas föryngring.Våra vatten tenderar att bli allt brunare, vilket är negativt för flodpärlmusslan. Åtgärder som minskar läckage av brunt (humöst) vatten bör prioriteras, t ex igenläggning av skogsdiken och etablering av intakta kantzoner.Sjöar dämpade påverkan i form av grumlighet och färgtal genom sedimentation. Nedströms sjöar, företrädesvis stora sjöar, var ofta musselbestånden av bättre status. Sjöutlopp är därmed ett viktigt habitat för denna rödlistade art och att aktiviteter som påverkar dessa områden måste undvikas, t ex vattenreglering och rensningar.Flodpärlmusslan är en ypperlig indikator på landskapets ekologiska status genom sin komplexa biologi, behov av värdfisk för sina larver, långa livslängd och höga krav på vattenkvalitet. Först när villkoren för flodpärlmusslans fortsatta existens är tillförsäkrad har vi uppnått god ekologisk status i våra vattensystem.4