Ängsö naturreservat är beläget i Västerås Stad, ca 20 km sydost om Västerås, och i en region med ca 2,5 miljoner människor inom en radie av 100 km. Naturreservatet består av öar, holmar och skär i Mälaren. Arealen uppgår till totalt 7.250 ha, varav landarealen uppgår till ca 2.900 ha och vatten till ca 4.300 ha. Ängsö ägs idag av Westmannastiftelsen. Huvudmännen för stiftelsen är Landstinget Västmanlands län och primärkommunerna i länet. Stiftelsen har genom åren avyttrat flera naturområden i länet varför Ängsö naturreservat idag är det enda område som stiftelsen äger och förvaltar. Därutöver äger stiftelsen två fastigheter på fastlandet. Ängsö är utpekat som naturreservat och ingår också i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000-områden. Slottet med omgivande byggnader samt prästgården är byggnadsminnesförklarade. Det finns rikligt med spår och lämningar från tidigare markanvändning. Naturreservatet har stora natur-, kultur- och rekreationsvärden och har stor betydelse för allmänhetens friluftsliv. Det finns ett rikt växt- och djurliv. På Ängsö bedrivs ett aktivt jordbruk och fiske med flera arrendatorer. Slottet inklusive slottsparken arrenderas ut och de dryga 50-talet torpen hyrs ut liksom övriga byggnader. Westmannastiftelsen får sedan 2007 inga bidrag från huvudmännen för att bedriva sin verksamhet. De intäkter som förvaltningen av Ängsö genererar i form av arrendeavgifter, hyresintäkter, statsbidrag m.m. täcker inte de löpande kostnaderna. Stiftelsen har inga skulder och tillgångarna utgörs av Ängsö inklusive två fastigheter på fastlandet med ett bokfört värde (december 2008) på sammantaget 18 mkr. Om ingenting görs kommer stiftelsen att behöva avyttra Ängsö under 2010. Den genomgång av befintliga arrenden och avtal, som gjorts inom ramen för utredningen, visar att det med en professionell hantering av de olika kontrakten och en marknadsanpassning av villkoren finns utrymme för en intäktsförstärkning. Tillsammans med offensiv användning av de EU-fonder och program samt andra projektmedel och fonder, som för närvarande finns tillgängliga, görs bedömningen att det på två till tre års sikt är fullt möjligt att få en hållbar ekonomi i förvaltningen av Ängsö. Detta förutsätter en ny ägarstrategi som betonar utveckling av Ängsö och en kanslifunktion som fokuserar på detta. Däremot bedöms förvaltningen av slottet att även framgent behöva ägartillskott. Avslutningsvis beskrivs några alternativ på långsiktigt ägande samt för- och nackdelar med respektive alternativ. Det första alternativet innebär att Westmannastiftelsen fortsätter att äga och förvalta Ängsö. De två övriga alternativen innebär att Ängsö naturreservat och fastlandsdelen lämnas till försäljning, till offentlig aktör respektive privat aktör. I ett av alternativen tillförs stiftelsen inga medel och kan därmed upplösas och avregistreras. Övriga alternativ innebär att stiftelsen, genom försäljning, tillförs tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna fortsätta att spela en väsentlig roll i skötsel och utveckling av länets natur- och friluftsområden. Utredningen tar också upp hur stiftelselagen och Westmannastiftelsens stadgar förhåller sig till de olika alternativen. Då lagstiftningen som reglerar stiftelser är komplicerad måste alternativen som innebär försäljning av Ängsö analyseras och bedömas av juridisk expertis utöver vad som kunnat ske inom ramen för denna utredning.