Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass och ekologisk status samt biotopstatus och limniskt naturvärde i 23 vattendrag. Bedömningarna baseras främst på egenskaperna hos arter inom den bottenfauna som påträffades med provtagningsmetod M42 under i första hand maj 2009. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt artinnehåll och i proportionerna i individantal mellan skilda djurformer. Förändringarna torde till stor del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, ökande temperaturer samt förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten. Förändringarna i bottenfauna märks särskilt tydligt vid likhetsanalys. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra nyligen undersökta vatten inom västmanlands län. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980-talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Följaktligen blir egenskaper hos enskilda arter ett allt viktigare verktyg vid sådana bedömningar och tyngdpunkten har också lagts på dessa inom detta arbete. Resultaten från 2009 års undersökning redovisas nedan och i tabell 1. Angående tabell 1: I tabellen finns en bedömning avseende biotopens status. Denna bedömning anger endast möjligheterna att inom provtagningssträckan finna en artrik bottenfauna. Låg biotopstatus anger således att sträckan var tämligen ensartad med avseende på t. ex. djupförhållanden och/eller vegetationsförhållanden och att förutsättningar för en artrik bottenfauna därmed var begränsade. Uppgiften om biotopens status kan vara av betydelse när validiteten av erhållen ekologisk status diskuteras. Hög ekologisk status erhålls ju ofta inom sträckor med Hög biotopstatus, detta utan att förstnämnda behöver vara kopplat till den kemiska statusen. Bottenfauna nedströms dammar: Alla större vattendrag som ingår i den här rapporten är reglerade och prov har i några fall tagits direkt nedan dammar. Ofta är det gott om fria utrymmen under sten en kortare sträcka direkt nedströms dammar. Merparten av året är vattnet direkt nedan dammar turbulent och därmed väl syresatt. Nedan dammar kan lugnvattenarter, som drivit dit från det lugnare vattnet uppströms dammar, vara vanliga en kortare sträcka. Det är bland annat nämnda faktorer som medför att bottenfaunan direkt nedan dammar kan vara betydligt artrikare än uppströms dammar. Via biologiska index, avsedda att avspegla vattenkvalitet, kommer de resultat som erhålls via bottenfauna insamlad direkt nedströms dammar, oftast att indikera högre ekologisk status och mindre närsaltbelastat vatten än vad som skulle ha blivit fallet om bottenfaunaproven tagits uppströms dammar, och utvärderats med system konstruerade för detta. Surhetsklass: Bedömningen är att de vattendrag som betecknas som sura eller måttligt sura bör få återhämta sig i sin egen takt, utan snabba förändringar i eventuell kalkningsverksamhet. I den kalkpåverkade, och för närvarande ej sura Skälsjöbäcken, är det viktigt att nuvarande kalkningsverksamhet ej skärs ner eller avbryts i förtid. De unika naturvärden som Skälsjöbäcken uppvisar kan, om så sker, ta skada. Ekologisk status: Faunan i de vatten som bedömts ha Måttlig ekologisk status har främst påverkats av samhälle och/eller jordbruk. Eftersom proven på bottenfauna i huvudsak tagits i forsande, och därmed väl syresatta avsnitt, är det högst sannolikt att den ekologiska statusen i många fall klassats som bättre än vad den faktiskt är. Syrgasrikt vatten maskerar vanligen effekterna av föroreningspåverkan. I de fall sjö finns uppströms provtagningslokalen kan det inte uteslutas att rika bestånd av kanadagäss kan ha ökat mängden närsalter. I de fall den ekologiska statusen klassats som Hög utifrån bottenfauna funnen nedan dammar är det troligt att den ekologiska statusen skulle ha klassats som Måttlig om utvärderingssystemen baserats på bottenfauna insamlad i lugnt vatten ovan dammar. Vilken övergripande värdering som är mest rimlig avseende ett specifikt vattendrag beror bland annat på längden av turbulent vatten kontra längden av lugnt vatten inom detta vattendrag. Limniskt naturvärde: Flera av de undersökta vattendragen uppvisade Höga limniska naturvärden. Högst limniskt naturvärde bedöms Skälsjöbäcken ha, följd av Utterdalsbäcken och Venabäcken. I de fall det limniska naturvärdet klassats som Högt utifrån bottenfauna funnen nedan dammar är det troligt att naturvärdet skulle ha klassats som Ordinärt om bottenfaunan insamlats i lugnt vatten ovan dammar. Vilken övergripande värdering som är mest rimlig avseende ett specifikt vattendrag beror bland annat på längden av turbulent vatten kontra längden av lugnt vatten inom detta vattendrag.