Syftet med att ta fram ett planeringsunderlag är att man i framtiden genom uppsökandeverksamhet och rådgivning lättare ska kunna styra våtmarksanläggningartill rätt plats i landskapet. Det regionala delmålet är att minst 150 ha våtmarkeroch småvatten ska anläggas eller återställas i odlingslandskapet mellan år 2000och 2010. Hittills har 54 ha anlagts. I föreliggande planeringsunderlag liggerfokus på historiska våtmarkslägen. Det är viktigt att framhålla att det kan finnasmånga lämpliga lokaler för våtmarksanläggning som inte tas upp i det härplaneringsunderlaget. Våtmarker bör anläggas dels i historiska lägen, dels i nyalägen där de anses göra stor nytta för näringsretention (sedimentationsdammar).I det första, översiktliga urvalet valdes de stora jordbruksintensiva avrinningsområdena ut. Dessa områden täcks till närmare hälften eller mer av åkermark. De små landområdena närmast Mälaren togs också med i det första urvalet.Med början hösten 2007 görs en fältinventering av de potentiella våtmarkslokalersom väljs ut i det här planeringsunderlaget. Förhoppningen är att resultaten fråndessa fältbesök ska mynna i en prioritetsordning med utgångspunkt i genomförbarhet,det vill säga möjlighet att faktiskt anlägga en våtmark i dagsläget. Mednuvarande stödsystem där markägaren inte kan få full kostnadstäckning vidomställning av åkermark till våtmark blir marker som är mindre produktiva ellerav annan anledning kostsamma att bruka genast mest intressanta. För att hitta igendessa områden kan ett sätt vara att koncentrera sig på sänkta sjöar och invallademarker. Samtidigt behöver vi ett planeringsunderlag som kan fungera mera långsiktigtoch inte vara så beroende av stödperioders olika regler och stödnivåer. Deområden som anses värdefullast att återskapa får utgöra det långsiktigaplaneringsunderlaget och de anläggningar som anses lättare att genomföra fårgälla i den nära framtiden.Planeringsunderlaget bör vara ett levande dokument som uppdateras allteftersomnya kunskaper och data tas fram. Exempel på sådana underlag som är på väg ärresultaten från den Kartläggning och Påverkansanalys som Vattenförvaltningengör och resultaten från modellkörningen till den senaste rapporteringen tillHELCOM, PLC5 (den femte Pollution Load Compilation). PLC5 visarbelastningen av näringsämnen på Östersjön och utgör en bra kunskapskälla omvilka områden som läcker mest kväve och fosfor. Dessa material bör användas idet fortsatta arbetet med utveckling av planeringsunderlaget under 2008.Genomförbarheten av våtmarksåterskapande är starkt kopplade till vilkamöjligheter till fullständig kostnadstäckning som finns. För att göra åtgärden meraattraktiv måste man kunna erbjuda åtgärder som inte kostar den enskilde markägarennågot, annars är möjligheten att väcka intresse för anläggning och återskapandeav våtmarker mycket begränsade.