Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns vattendistrikt.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Källor som göder havet mest. För fosfor är diffusa förluster från jordbruksmark den dominerande källan och tillsammans med avloppsreningsverk, dagvatten och enskilda avlopp står dessa källor för 98 % av den antropogena belastningen på havet. För kväve är utsläpp från avloppsreningsverk den dominerande källan och tillsammans med diffusa förluster från jordbruksmark står de för 90 % av den antropogena belastningen på havet. Diffusa källor dominerar belastningen på havet för fosfor medan punktkällor dominerar för kväve. Områden som göder havet mest Av de kustmynnande vattendragen står Norrström för ca 40 % av fosforbelastningen och närmare 50 % för kväve. Därefter följer Nyköpingsån som står för ca 10 % av belastningen av både fosfor och kväve. De kustmynnande stora punktkällorna står för 25 % av den antropogena belastningen på havet av kväve och 20 % av fosfor. Mälarens höga retention präglar området och belastningen per ytenhet för de diffusa källorna är för fosfor nästan 60 % mindre och för kväve 30 % mindre i Norrströms avrinningsområde jämfört med övriga avrinningsområden. Noterbart är att hälften av den totala belastningen på havet av både fosfor och kväve har sitt ursprung i ett område inom ca 3 mil från kusten. Den största belastningen på havet per ytenhet för de s.k. å-avrinningsområdena har öarna i Stockholms inre skärgård och Svärtaån för fosfor, och Kilaån, Svärtaån och det stora området mellan Tyresån och Trosaån för kväve. För reningsverken står de fyra största för hela 74 % av belastningen av fosfor från reningsverk på havet och för kväve står de 10 största verken för 74 % av belastningen från reningsverk. Prioritering av åtgärder Prioriterade områden för åtgärder på kort sikt bör vara sådana som har hög belastning på havet och där åtgärder också ger effekt för att uppnå God status enligt vattenförvaltningen. Exempel på några sådana områden är de nedre delarna av Norrtäljeån och Broströmmen samt de nedre delarna av Svärtaån, Nyköpingsån och Kilaån för både fosfor och kväve samt Åkerströmmen för enbart kväve. Åtgärder för punktutsläpp vid kusten bör prioriteras, speciellt om de mynnar i kustvattenförekomster där det finns ett åtgärdsbehov enligt vattenförvaltningen. Eftersom det uppsatta målet för minskning av belastningen av fosfor för BSAP är så omfattande kommer åtgärder att behöva genomföras “en masse”. Alla åtgärder som kommer att behövas för att nå God status på övergödda inlands- och kustvattenförekomster enligt vattenförvaltningen kommer därför också att vara av betydelse för att minska belastningen på havet. Belastningen från ett område är bara en faktor bland andra för att få till en väl fungerande och kostnadseffektiv åtgärd. Val av plats för lokalisering bör också väga in dessa aspekter. ”Smartare” prioritering av åtgärder behövs troligen för att målen ska nås. Till exempel kan hänsyn behöva tas till skillnad i biotillgänglighet mellan utsläpp från olika källor och till andra faktorer som har betydelse för den biologiska responsen. Förbättrat underlag för beräkning av belastningen Inom SMED-konsortiet som har utfört PLC5-beräkningarna pågår ett kontinuerligt arbete med utveckling av metoder och förbättring av dataunderlag och de brister och svagheter som belysts här är alla mer eller mindre tidigare kända. Med utgångspunkt i den analys som genomförts här kan det ändå vara värt att lyfta fram de delar som vi anser vara prioriterade för att förbättra belastningsberäkningarna och underlaget för lokalisering av åtgärder: • En förbättrad jordartskarta för jordbruksmarken baserad på fler provpunkter och med förbättrad geografisk interpolering • Att dataunderlaget för jordbruksmarkens innehåll av P-AL får en betydligt bättre upplösning och att den kan beaktas i belastningsberäkningarna • En förfinad höjddatabas som möjliggör en noggrannare kartering av var det finns risk för ytavrinning och erosion och koppling till kartering av P-AL samt förfinad kartering av djurtäthet/stallgödselspridning så att särskilt högbelastande områden eller till och med “högriskfält” kan identifieras • En uppdelning av bl.a. Mälaren och Mälarens närområde i mindre områden främst för förbättrad simulering av avrinning och retention men också förfinad geografisk uppdelning av grödor, jordart, lutning och markfosfor • En förbättrad koppling mellan mätningarnas frekvens och mätstationernas lokalisering till behovet för förbättrade beräkningar samt en tydligare redovisning av kalibreringsresultat för alla stationer i området så att en tolkning av belastningsberäkningarna förenklas • Förbättrade kvantifieringar av bräddningar vid avloppsreningsverken och tillhörande ledningsnät • Kvalitetsgranskning av alla punktkällor; bland avloppsreningsverken finns bland annat de som är nedlagda och enbart fungerar som pumpstationer till andra större verk eller som har bättre rening än vad som har antagits i PLC5. • En förbättrad kartläggning av faktorer som påverkar belastningen från enskilda avlopp t.ex. typ av reningsanläggning • Utökat underlag till dagvattenberäkningarna i form av fler mätningar av kväve- och fosforinnehåll i dagvatten

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Västmanlands län , 2009. , 98 p.
Series
Länsstyrelsen i Västmanlands län, ISSN 0284-8813 ; 2009:4
Keyword [sv]
Norra Östersjöns vattendistrikt, Sötvatten, källor, Gödning, områden, Marin miljö
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3698OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3698DiVA: diva2:863697
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-11-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2159 kB)21 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2159 kBChecksum SHA-512
fca909428b47f5ce81d0a9994a1dfdae8df9f144de2a3728453ff7e0f1b36074858e4479d0302c1dbd865fbffc0ece06f137d5e6e289f7f01ca195b985045ff9
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 21 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 26 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf