Utvecklingen för olika fågelarter kan vara ett mått på förändringar i vår miljö. Fåglarna återfinns i många olika roller i naturens näringskedjor och är förhållandevis lätta att övervaka. Därför drivs inom miljöövervakningen i Sverige flera stora övervakningsprojekt inriktade på fåglar, och resultaten används bl a för att beräkna index för hur fåglarnas antal förändras i olika miljöer.Inom den regionala miljöövervakning som Länsstyrelsen bedriver har fåglarna en viktig roll. Sedan år 1996 har fåglar räknats på utvalda platser i länet genom s k punkttaxering. En metod där sedda och hörda fåglar räknas under fem minuter vardera på tjugo observationspunkter längs en rutt. Lokalt verksamma ornitologer utför jobbet på Länsstyrelsens uppdrag och taxeringarna sker med en av de metoder som ingår i det nationella övervakningsprogrammet.Det regionala datamaterialet utgör därigenom en del av det nationella. Nu har den första större genomgången av materialet från länet utförts och resultaten presenteras i denna rapport. Syftet med utvärderingen har varit att studera hur utvecklingen hos ett urval fågelarter varit i länet den gångna tioårsperioden och om möjligt draslutsatser av detta.När det gäller vissa skeenden i naturen är tio år en relativt kort tid, så också när det gälleratt göra statistiska beräkningar. Länsstyrelsen hoppas därför kunna fortsätta denna verksamhet under en lång följd av år framöver.Sedan år 1996 har fåglar räknats inom ramen för den regionala miljöövervakningen i länet. Förutom det angelägna att följa vissa arter i sig används fåglars numerär också som indikatorer på miljötillståndet. Programmet har lagts upp så att det skall spegla förhållandena inom olika delar av länet, var och en representativ på sitt sätt.I denna rapport analyseras sammanlagt 30 arter som av olika skäl har funnits vara särskilt intressanta. Det gäller inledningsvis 12 nationellt rödlistade arter. Sex arter somfrämst förekommer i skogsmark har analyserats med avseende på eventuella skillnader mellan olika delar av länet. Utöver de rödlistade arterna har även ytterligare fem artermed stark anknytning till jordbruksmark analyserats. Ett fåtal arter förekommer i såväl skogs- som jordbruksbygd och i detta sammanhang har fem arter analyserats. Hälften avinventeringarna utförs i början av maj och den andra hälften i början av juni. Särskilt när det gäller inventeringarna i maj kan vårens framskridande olika år ge skillnader i antal som egentligen inte säger något om den verkliga numerären. Fyra arter har analyserats med materialet uppdelat på detta sätt. Slutligen analyseras tre arter som generellt i landet har uppvisat påtagliga numerära förändringar.