Denna rapport avser att sammanställa befintlig kunskap om i huvudsak fiskätande fågelarters förekomst i Västmanlands län. Dessa fågelarter anses vara de som tidigast och hårdast drabbas av att sjöar och vattendrag försuras. Följande arter redovisas: smålom, storlom, skäggdopping, rördrom, häger, småskrake, storskrake, fiskgjuse, fisktärna och kungsfiskare. I ett avsnitt redogörs för de tio arternas födopreferenser. Med utgångspunkt från redan gjorda skattningar, förslag från ornitologer runt om i länet, samt egna beräkningar, har varje arts bestånd dels i länet, men även för varje kommun uppskattats. Detta ligger sedan till grund för en poängsättning enligt det sk frekvensvärdesytemet för varje sjö från både nationell, regional och kommunal synpunkt. Tre arters utbredningsområden befanns i huvudsak ej beröras av försurningskänsliga områden, nämligen skäggdopping, rördrom och häger. Samtliga kända smålompar har friska fiskesjöar inom rimligt avstånd. För de båda skrakarterna, fiskgjuse och fisktärna, återfinns delar av bestånden inom försurningskänsliga områden, men regionalt sett endast små andelar. Lokalt kan dock läget vara mycket dåligt för dessa arter, särskilt fiskgjuse och fisktärna. De enda regelbundet utnyttjade kungsfiskarlokalerna i länet ligger längs ett försurningskänsligt vattendrag och ca 75 % av länets storlomsbestånd återfinns i sjöar känsliga för eller hotade av försurning. För att avvärja försurningshotet mot storlommen krävs alltså omfattande insatser, kanske i första hand i form av kalkning av sjöar för att bibehålla eller återfå fiskbestånden. Avslutningsvis föreslås ett regionalt övervakningsprogram gällande fiskätande fågelarter i några representativa sjöar i länet.