Idag minskar arealen naturbetesmark vilket gör att vi förlorar både biologiska och kulturhistoriska värden. Skogsbeten är en äldre form av betesmark som idag blivit sällsynt. Det stora problemet är olönsamheten inom jordbruket, det gäller speciellt för dessa lågproduktiva betesmarker. Det speciella med skogsbetesmarker är att de är en blandning av hagmark och skog med många fina naturvärden. Skogen har olikåldriga träd med många solgläntor där gräs och örter kan etableras. Det skapas en för det mänskliga ögat vacker miljö. I Örebro län finns idag 17 skogsbeten där lantbrukarna får ersättning för att hålla djur betandes på skogen och länsstyrelsen vill gärna utöka med fler områden. Rapporten är en redovisning av en enkätintervju med de lantbrukare som har skogsbetesmark i Örebro län. I resultatet, som är en sammanställning av enkäten, visade det sig att den genomsnittlige lantbrukare som förvaltar ett skogsbete i Örebro län är en man, 59 år gammal som upprätthåller skogsbetet på grund av intresse och naturvård. För betet är framtiden osäker eftersom det är tveksamt om nästa generation kommer att fortsätta med djurhållning. Lantbrukaren tror att det till stor del är den svåra ekonomiska situationen som gör att ingen tar över jordbruk och djurhållning. För att kunna driva skogsbete på lång sikt i länet är det tydligt att det behövs fler och nya djurhållare. På något sätt behöver det väckas ett intresse för jordbruk och djurhållning, speciellt bland yngre, men det är även viktigt att lantbruket blir en ekonomiskt lönsam verksamhet. När det gäller betesmarker i framtiden är det ett stort problem att antalet betesdjur minskar. Man kan säga att betesdjur idag har blivit en efterfrågad tillgång. Ekonomiska styrmedel är idag det mest betydelsefulla verktyget vi har för att styra och uppnå mål inom lantbruket. Eftersom skogsbetesmarker är en miljö på väg att försvinna, borde man överväga att höja ersättningsnivån för att göra det möjligt att bevara detta kulturhistoriska arv.