Miljötillståndet i Örebro läns sjöar och vattendrag år 2000: surhet, näringsämnen och metaller
Responsible organisation
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Denna rapport presenterar resultat från 484 provlokaler som ingick i 2000 års riks- och länsinventering av sjöar och vattendrag i Örebro län. Syftet med rapporten är att beskriva geografiska och i möjligaste mån tidsmässiga variationer i sjöar och vattendrag när det gäller försurningstillståndet och halterna av näringsämnen och metaller. I rapporten har dessutom eventuella trender i resultaten av 15 års mätningar beskrivits för pH, alkalinitet, fosfor- och kvävehalter i sex tidsseriesjöar (”referenssjöar”). Därmed behandlas tre av de nationella miljökvalitetsmålen: Bara naturlig försurning, ingen övergödning och giftfri miljö. Surhet/försurning: Sjöarna var inte lika sura och inte lika försurningskänsliga år 2000 jämfört med tillståndet för drygt 20 år sedan. År 2000 finns dock fortfarande en icke acceptabel vattenkemi i ca 20 % av sjöarna. Orsaken till att försurningssituationen har förbättrats i länets vatten är till stor del att ca 520 sjöar har kalkats ett flertal gånger sedan början av 1980-talet. Minskat nedfall av sura ämnen under minst tio år har troligen även bidragit till att vattnen inte försuras i samma takt som tidigare. Förändringarna av pH-värdena och Alkaliniteten under 15 år har varit små i referenssjöarna. Förändringarna har generellt varit mellan 0-0,2 pH-enheter respektive 0-0,015 mekv/l. Några tydliga trender finns inte. Näringsämnen: Halterna av näringsämnen är höga och mycket höga i de nedre delarna i Arbogaåns avrinningsområde (fosfor) samt i Svartån, Täljeån samt Hjälmaren (både fosfor och kväve). Jämfört med tidigare undersökningar från år 1980 är totalfosfor- och totalkvävehalten något lägre i vattnen inom Arbogaåns och Gullspångsälvens avrinningsområden år 2000. Inom Eskilstunaåns avrinningsområde är totalfosforhalten lägre och totalkvävehalten generellt högre år 2000 än år 1980. Förändringarna av fosfor (P)- och kvävehalterna (N) under 15 år har varit små i referenssjöarna. Förändringarna har generellt varit ±5 μg P/l respektive ±0,15 mg N/l (150 μg/l). Några tydliga trender finns inte. Metaller: Höga metallhalter finns som tidigare (för minst tio år sedan) i centralfåran i Arbogaåns avrinningsområde från Hörken ner till inflödet i Väringen, i Eskilstunaåns avrinningsområde i Garphytteån, och i Motala Ströms avrinningsområde i Ekershyttebäcken och Kärrafjärden. Lägre halter än för tio år sedan finns i Eskilstunaåns avrinningsområde i Svartån och Täljeån, och i Gullspångsälvens avrinningsområde i Karlskoga-Degerforsområdet.
Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Örebro län , 2002. , p. 70
Series
Publikation / Länsstyrelsen i Örebro län ; 2002:1
Keywords [sv]
Sverige, Örebro län, Mosjön, Ölsjön, Gröningen, St Gloppsjön, Fagertärn, Limmingssjön, Miljöövervakning, Sjöar, näringsämnen, Sverige, metaller, Sötvatten, metaller i vattenmossa, Mindre vattendrag, kväve, Örebro län, fosfor, referenssjöar, försurning, Vattendrag
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3494OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3494DiVA, id: diva2:863492
Note
Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
2015-10-232015-10-232015-12-10Bibliographically approved