Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Elfisken i kalkade vatten inom Hallands län: Redovisning av elfisken 1995
Responsible organisation
1996 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Underlaget för denna rapport utgörs av elfisken som under 1995 genomförts på 71 stationer i kalkade vattendrag inom Hallands län. Elfiskena har som syfte att dokumentera fiskbestånden i försurade och kalkade vattendrag, samt att studera effekter av kalkning och försurning på främst lax och öring. Vidare har målsättningen med elfiskena varit att dessa skall kunna utgöra underlagsmaterial för en förbättrad kalkningsstrategi.Totalt fångades 12 fiskarter samt flodkräfta och signalkräfta. Öring, elritsa, lax och ål var de vanligast förekommande arterna. Antalet fångade arter per station varierade mellan 1 och 8, med ett medeltal på 3,13 arter/station. Mest arter noterades på lokalen Skråmered i Smedjeån där 8 arter noterades. Här fanns även den sällsynta och rödlistade grönlingen (Noemacheilus barbatulus).På grund av låg vattenföring saknades fisk helt på ett antal lokaler, medan troligen förekomsten av årsungar missgynnats på ett antal andra lokaler. Den låga vattenföringen orsakades av en extrem sommartorka, men har förstärkts av vattenuttag och utdikningen av landskapet. Vårfloden var ovanligt kraftig och påverkade pH-värdet negativt i flera vattendrag. I sex okalkade vattendrag var påverkan kraftig, med mycket låga pH- och kalciumvärden.Som helhet kan dock konstateras att tätheterna av lax- och öringungar generellt ökat något 1995 jämfört med perioden 1951 -1995. Även en jämförelse mellan 1994 och 1995 visar att tätheterna av lax- och öringungar generellt ökat något 1995. Orsaken till detta är främst den pågående kalkningsverksamheten, i kombination med biologisk återställning. Byggandet av fiskvägar har resulterat i ökade uppväxtarealer för vår landskapsfisk laxen. I t. ex i Genevadsån i Laholms kommun har laxen ökat kraftigt efter att en fiskväg anlades 1991.En stark årsklass av flersomrig lax kunde noteras i ett flertal vattendrag 1995. Den goda uppvandringen av leklax sommaren 1993 har troligen haft stor betydelse för denna utveckling.Kalkningsverksamheten har också resulterat i att arter naturligt återkommit till tidigare försurade vatten. I t.ex. Lillån inom Lagans avrinningsområde har den försurningskänsliga elritsan återkommit till Lillåns övre delar.I Blankan och Hultån fångades flodkräfta på 3 stationer, i 2 av dem får förekomsten betecknas som riklig. Förekomsten av flodkräfta gör Blankan och Hultån särskilt skyddsvärda. Signalkräfta erhölls i Alslövsån vid stationen Nybyggabygget. Detta är troligen ett resultat av insättning i nedströms liggande sjöar.På ett flertal lokaler där bottenfaunan bedömts som stark eller mycket starkt påverkad av försurning har vid en jämförelse visat sig ha goda tätheter av öring. En anledning kan vara att öring snabbare återkoloniserar vattensystemens övre delar efter kalkning. Återkoloniseringhastigheten påverkas troligen av arternas rörlighet och känslighet för instabila vattenkemiska förhållanden i vattendragen.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Hallands län , 1996.
Series
Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, ISSN 1101-1084
Keyword [sv]
Programområde sötvatten, Kräftdjur, Sötvatten, Fiskar
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3397OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3397DiVA: diva2:863395
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-10-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 6 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf