Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom Hallands län: Redovisning av elfisken samt fångststatistik och resultat i leklax- och smoltfällor 1997
Responsible organisation
1999 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Halland är en av de regioner i Sverige som är hårdast drabbade av försurningen. Näringsfattiga marker med svårvittrade bergarter, hög nederbörd och närheten till stora utsläppskällor i Europa har inneburit att stora områden av Halland är känsliga för försurningspåverkan. Med undantag av sydligaste Halland och kustnära trakter är berggrunden kalkfattig. Omfattande skador på faunan i sjöar och vattendrag registrerades under 1970-talet som en följd av försurningen. Som en motåtgärd för att skydda den biologiska mångfalden startade en omfattande kalkningsverksamhet i Halland med Högvadsån 1978. Kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker har fått stor omfattning. Verksamheten kostar årligen ca 12 miljoner kronor och berör nästan alla betydande åar och bäckar tillsammans med nästan en tredjedel av Hallands nästan 1000 sjöar. Det finns ytterligare behov av att kalka nya vatten. För perioden 1995 - 2001 planeras ca 120 000 ton kalk att spridas i halländska vatten till en kostnad av drygt 65 miljoner kronor.Underlaget för denna rapport utgörs främst av elfisken som genomförts på 101 stationer i kalkade vattendrag inom Hallands län, samt resultat från fiskfällor, fiskräknare och insamlad och beräknad fångststatistik för lax och havsöring. Elfiskena har som syfte att dokumentera fiskbestånden i försurade och kalkade vattendrag, samt att studera effekter av kalkning och försurning på främst lax och öring. Totalt fångades 12 fiskarter samt signalkräfta och flodkräfta. Öring, elritsa, lax och ål var de vanligast förekommande fiskarterna, medan grönling och bergssimpa var de ovanligaste. Antal fångade arter per station varierade mellan 1 och 7, med ett medeltal på 3,46 arter per station, vilket var en ökning jämfört med 1996.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Hallands län , 1999.
Series
Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, ISSN 1101-1084
Keyword [sv]
Sötvatten, Fiskar
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3368OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3368DiVA: diva2:863366
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-10-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf