HYDROGRAFIÅr 2004 var som helhet ett varmare år än normalt längs Hallandskusten. Sommarmånaderna juni och juli var dock både kallare och blötare än normalt. Under juli kom stora nederbördsmängder med påföljande översvämningar i framförallt Småland men även sydöstra Halland påverkades av detta oväder. Både temperatur och salthalt i ytvattnet uppmättes under året till i stort sett normala nivåer. Lägre ytvattentemperatur uppmättes i februari och mars till följd av kyligare väder i januari och februari. Eventuella avvikelser i salthalt visade sig ofta hänga samman med flödet genom Öresund. Vid inflöde till Östersjön kan salthalten stiga och vid utflöde sjunker halten i Kattegatts ytvatten. Låga halter av kväve, fosfor och kisel och höga klorofyllhalter uppmättes i början på mars i samband med vårblomning av plankton. Närsalthalterna, speciellt då det gäller kväve, låg huvudsakligen på låga och bra nivåer under hela året förutom i december då förhöjda halter av de oorganiska fraktionerna uppmättes vid en del stationer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade endast liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena. Siktdjupet i augusti var sämre än på länge vid de flesta mätstationer och klassas enligt bedömningsgrunderna som tydlig till mycket stor avvikelse från jämförvärdena. De låga siktdjupen sammanfaller med något förhöjda klorofyllhalter och det pågick alltså vid mättillfället viss planktonblomning som grumlade vattnet. Syretillgången i bottenvattnet var lägre än normalt vid flera tillfällen 2004. VÄXTPLANKTONI januari och februari var det vinterförhållanden vid Hallandskusten. I februari började det dra ihop sig mot vårblomning, vilket indikerades av typiskt vårblommande arter i låg mängd. I mars prickades vårblomningen nära sitt maximum, eftersom klorofyll a-halterna var mycket höga och låg nära ytan, närsalterna var på väg att ta slut och mängden planktonalger var stor vid L9 Laholmsbukten och N7 Nidingen. Utöver de sedvanliga kiselalgerna blommade det för fisk potentiellt dödliga släktet Chattonella vid N7. En lägre celltäthet observerades också vid L9. En mycket hög kiselhalt uppmättes igen nära ytan vid L9 i april. Det fanns många arter av kiselalger samt ett stort inslag av heterotrofa dinoflagellater. Av Chattonella-blomningen fanns bara enstaka celler kvar i april. I maj månad visade analyserna låga närsalts- och klorofyllhalter och låga cellantal. Årets Emiliania huxleyi-blomning kunde observeras i proverna från N7 i början av juni. Till L9 kom den inte, troligtvis på grund av den låga salthalten. Annars präglades proven av små oidentifierade celler med och utan flageller. Det fanns fortfarande gott om E. huxleyi vid N7 i juliproven, och dessutom ökade diversiteten generellt vid båda stationerna. Även i augusti var det hög diversitet i samtliga prover. Ett flertal potentiellt skadliga arter observerades, Prorocentrum minimum, Dinophysis norvegica, D. acuminata och Chrysochromulina spp. Den sistnämnda ökade i antal vid L9 i septemberproven, i övrigt avtog arterna i celltäthet vid båda stationer denna månad. Chrysochromulina spp fanns fortfarande i vattnet i lägre antal i oktober, nu i sällskap med Pseudo-nitzschia spp, som även fanns vid N7. Höstblomningen var tydlig denna månad och höll i sig till novemberprovtagningen. Relativt höga cellantal av Pseudo-nitzschia observerades hela hösten och även i december. Det var annars glesa planktonprov i december, så planktonsamhället verkade till slut inta vintervila.I rapporten utvärderas också perioden 1993-2004 för parametrarna- Fosfat vintertid- Totalfosfor vintertid- Oorganiskt kväve vintertid- Totalkväve vintertid- Totalfosfor sommartid- Totalkväve sommartid- Klorofyll a och siktdjup i augusti- Syrgashalt i bottenvattnet, årsminimumÄven växtplanktonsituationen över tidsperioden 1993-2004 utvärderas.