Gaddsteklar och vissa andra insekter har inventerats inom fyra naturskyddade ljunghedar i Halland med syftet att få bättre kunskaper om hedarnas insektsliv samt att vara ett underlag för den framtida skötseln av västsvenska hedar. Sammantaget har 279 arter insekter artbestämts, varav gaddsteklarna utgör 169 arter. En ny art för landet hittades, rovstekeln Crossocerus exiguus på Fjärås bräcka, och 36 arter är nya för Halland (landskapsfynd), varav hälften gaddsteklar och hälften flugor. Sexton rödlistade insekter påträffades.Resultaten visar att ljunghedarna är en mycket artrik och mångformig naturtyp med ett stort antal sällsynta och rödlistade insekter. Samtidigt är ljunghedarna idag starkt fragmenterade och man kan på goda grunder förutsätta att det finns en så kallad utdöendeskuld för hedarnas arter som innebär att arter och populationer riskerar att försvinna framöver. De viktigaste redskapen för att förhindra detta är storskaliga hedrestaureringar, vilket redan pågår på några håll i Halland, och en reviderad skötsel av vissa hedområden så att de blir mer gynnsamma för gaddsteklar och andra insekter.Variationerna i artinnehåll var stora mellan de fyra hedarna och drygt hälften av gaddsteklarna påträffades bara på en av lokalerna. Fjärås bräcka var den mest artrika heden, men även Tönnersjömålet och Ringenäs har en mycket rik gaddstekelfauna. Däremot var Mästocka ljunghed anmärkningsvärt artfattig, förmodligen på grund av en alltför intensiv och storskalig skötsel som missgynnar gaddsteklar och många andra insekter. För att gynna hedarnas insektsliv bör målbilden för skötseln vara en mosaik med alla successionsstadier alltifrån yngre successionsstadier med blottad grus och sand och nybrända ytor till områden med grov ljung och kråkris samt mer buskiga och trädbevuxna partier.