De halländska vattendragen har överlag drabbats hårt av försurning. Vattendragens källområden finns vid sluttningarna av syd-svenska höglandet vilket innebär stora nederbördsmängder och en berggrund med låg förmåga att motstå försurning. Tillsammans med andra problem såsom lokala föroreningar, nätfiske i mynningsområdet och vandringshinder i ån var laxbeståndet i Fylleån på gränsen till utrotning i början av 1980-talet.För att motverka försurningen har Fylleån, samt en del av åns källsjöar, kalkats kontinuerligt sedan 1982. Genom kalkningen och andra åtgärder har laxbeståndet förbättrats. Länsstyrelsen i Hallands län ansvarar för uppföljningen av kalkningsverksamheten som bl.a. innefattar vattenprovtagning och biologiska undersökningar av fiskbestånden. Denna rapport presenterar 2004 års inventeringar av fiskbestånden.Elfisket omfattade sju lokaler, sex i Fylleåns huvudfåra och en i ett biflöde, Assman. De fyra mest nedströms belägna lokalerna domineras av lax. Fångsterna på dessa lokaler påminner om de som gjorts de två föregående åren. Generellt sett har dock både antal och biomassa ökat sedan förra året och siffrorna är ganska genomsnittliga jämfört med de sju föregående årens fångst.