För att kunna följa upp och nå de regionala miljömålen ansåg vi det vara nödvändigt att göra en undersökning av läget för Hallands slåtterängar. Vi behövde veta brukad areal och möjligheten att utöka den. Vi ville även rangordna ängarna för att kunna rikta våra insatser dit de gör mest nytta. Först gjorde vi en kartläggning av ängarna, som källa använde vi oss av "Ängs- och betesmarksinventeringen", SAM-ansökan 2004 samt en efterlysning av ängar i ett brev till länets hembygdsföreningar och Naturskyddsföreningens kommunkretsar. Kartläggningen visade att vi kan nå det regionala miljömålet att fördubbla arealen slåtteräng fram till 2010 om vi får hävd på hälften av de funna restaureringsbara ängarna. Vi fann även att två tredjedelar av Hallands slåtterängar med höga naturvärden ligger i ett bälte från östra Halmstads kommun till nordöstra Falkenbergs kommun. Vid rangordningen av ängar värderades ängarna efter storlek, närhet till andra ängar och antal funna arter i "Ängs- och betesmarksinventeringen". Detta resulterade i en lista där vi pekar ut några isolerade, men särskilt värdefulla ängar, samt 7 större områden som rymmer flera närliggande ängar. Utöver kartläggningen och rangordningen av ängar så har vi haft ett flertal KULM-aktiviteter som rör slåtterängar under året. Bl.a. inspirationsträffar, fältvandring, slåtterkurser och artiklar om slåtterängar i informationsskriften Lantbruksnytt, som ges ut till Hallands lantbrukare några gånger om året. Den kunskap om läget för de halländska ängarna som sammanställts genom projektet har förts ut till länets lantbrukare genom dessa aktiviteter.