Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nätprovfisken i Hallands län 2006: biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län utfördes under augusti 2006 en undersökning av fiskfaunan i 9 stycken sjöar inom länet. Undersökningen som bestod av provfiske med översiktsnät omfattade sjöarna Skärsjön i Löftaåns vattensystem, Deomesjön och Botasjö i Viskans vattensystem, Valasjön i Tvååkersåns vattensystem, Yasjön och Stora Neten i Himleåns vattensystem, Brokaredssjön och Örsjön i Ätrans vattensystem samt Sjögårdssjön i Nissans vattensystem.Undersökningen utfördes enligt den standardiserade metodik som tagits fram av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium och vilken finns redovisad i Miljöhandboken. Provfisket i samtliga sjöar utfördes som begränsade inventeringsprovfisken. Huvudsyftet med nätprovfisket var att följa upp försurningens inverkan och den effekt som kalkningen har haft på fiskfaunan i sjöarna.Provfiskesäsongen föregicks av en förhållandevis kall och snörik vinter. Våren var sen. En kort vår följdes sedan av en mycket torr och varm sommar. Dessa naturliga yttre betingelser får på olika sätt konsekvenser för fisken och inverkar i förlängningen på provfiskeresultaten. Den sena våren antas inte ha erbjudit optimala betingelser för romutveckling och yngeltillväxt hos årets yngel. Vattentemperaturen under sommaren var emellertid gynnsam för tillväxt hos flertalet fiskarter. Vid provfisket år 2006 erhölls totalt 9 stycken fiskarter: abborre, gädda, mört, sarv, braxen, sutare, sik, siklöja och lake. Förutom Skärsjön som var fisktom återfanns abborre och mört i samtliga sjöar medan gädda påträffades i 6 av de provfiskade sjöarna. Tre sjöar hyste sarv och två stycken sutare. Sik, siklöja, lake och braxen påträffades endast i en sjö vardera. De artrikaste sjöarna var Stora Neten och Botasjö som vardera härbärgerade 5 stycken fiskarter.Vid provfisken ger den medelfångst som erhålls ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön och kan jämföras med andra sjöar. De sjöar som provfiskades i Hallands län år 2006 har jämförts med medelvärdet för Sötvattenslaboratoriets databas för sjöprovfisken. Dessutom har i förekommande fall en jämförelse gjorts med de senaste provfiskeresultaten i aktuella sjöar. Jämförelsen ger vid handen att medelfångsten var hög i Deromesjön, Yasjön, Brokaredssjön och Sjögårdssjön, medan den var något låg i övriga sjöar. Medelfångsten hade ökat i samtliga sjöar som varit föremål för tidigare provfisken. Innan kalkningsverksamheten påbörjades konstaterades försurningsskador på fiskbeståndet, framförallt mörtbeståndet, i stort sett alla sjöar som undersöktes 2006. I Deromesjön och Botasjö var mörtbeståndet helt utslaget. I Botasjö hade dessutom siklöjan försvunnit. Mört tillhör de mest försurningskänsliga fiskarterna vars reproduktion kan störas så snart pH-värdet i vattnet understiger 6. Då mört är en allmänt förekommande insjöfiskart i våra trakter används den som en viktig indikatorart på försurningspåverkan hos fiskfaunan i sjöar. Utifrån medelstorleken får man vid provfisken ett mått på reproduktionsframgången hos mört i sjön. En medellängd på mört som överstiger 20 cm och en medelvikt högre än 100 g indikerar klart att det föreligger grava försurningsskador på reproduktionen. En längdfördelning hos mört som uppvisar fisk av flera olika årskullar är däremot ett sundhetstecken och borgar för att vattenkvaliteten medger reproduktion inte bara för mört utan även för sjöns övriga fiskarter. Efter det att kalkningen inletts har mört och siklöja återintroducerats i Botasjö. Provfisket 2006 visade att dessa introduktioner har varit framgångsrika. Vidare att mörten genom naturlig invandring återkoloniserat Deromesjön.I kalkreferenssjön Skärsjön erhölls överhuvudtaget ingen fisk. Slutsatsen blir att Skärsjön till följd av långvarig försurning numera måste klassas som fisktom.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Hallands län , 2007. , 96 p.
Series
Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, ISSN 1101-1084 ; 2007:2
Keyword [sv]
Halmstad, Fiskar, Programområde sötvatten, Sötvatten, Kalkning
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3262OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3262DiVA: diva2:863258
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-11-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4041 kB)17 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4041 kBChecksum SHA-512
99e1aeb561480bdcec6db9cd4567c6fa97f115e92b438bf63f5c88eb88a315f4fb9a9248bdfe55ec1ee8ad8938031542e8cca15cc00579e493ec5e9bb04d158d
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 17 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 43 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf