Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ohävdsarter i betesmarker: fakta och råd
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I den här broschyren använder vi begreppetohävdsarter som samlingsnamn för de växtersom inte är önskvärda i ängar eller betesmarker.Det kan vara arter som ökar vid upphörd ellerminskad hävd eller arter som är kvävegynnade.Ohävdsarter kan betraktas som vad vi i dagligttal kallar ogräs. En växt är naturligtvis inte isig själv ett ogräs, men den blir det om den växerpå fel plats. Det gäller t ex de i denna broschyrbeskrivna arterna, som behöver hållas efterför att inte konkurrera ut hävdgynnad flora.Det som ser ut att vara ett harmoniskt tillståndi en äng eller betesmark med sin rikedom av gräsoch örter utgör en bedräglig bild. Det är en kamppå liv och död för varje enskild växtindivid såvälsom för artens överlevnad. Det gäller att tatill vara och hushålla med de resurser som stårtill buds och som krävs för överlevnad och fortplantning.Resurserna det handlar om är främstvatten, ljus och näringsämnen. Vilka resurser somväxtindividen kan tillgodogöra sig avgörs i höggrad av hur väl den klarar konkurrens från denegna arten såväl som från andra.Hävdgynnad flora har huvudsakligen inteanpassat sig till olika hävdformer, utan har snarareunder den långa tidsperiod det har bedrivitsnågon form av djurhållning funnit en fristad imulens och liens marker. Växterna har vandratin i de hävdade markerna från t ex hällmarker,skogsmarker, fjällhedar och stränder och bildatuthålliga växtsamhällen. Dessa ursprungsmiljöerhar liknande störningar och knapphet på resursersom ängar och betesmarker.Eftersom de hävdade markerna under lång tidutmagrats och ständigt utsatts för störning genomslåtter eller bete, har de växter som är brapå att hushålla med resurser eller som gynnas avstörning haft fördelar gentemot konkurrensstarkaväxter. Många av dessa är nämligen störningskänsligaoch kvävegynnade.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Blekinge län , 2004. , p. 20
Series
Rapporter (Länsstyrelsen Blekinge län), ISSN 1651-8527 ; 2004:11
Keywords [sv]
Karlskrona, Kärlväxter, Jordbrukslandskap
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3110OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3110DiVA, id: diva2:863105
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2016-03-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1068 kB)10028 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1068 kBChecksum SHA-512
d51ea96e98e0605aa1ef097cb37e21fbf7a83e3a0cee855cd34400939cbc875fed31c8d3af77ab69e41d9f2c2cfc473c92baedd8b09ff8bf1a4a69f843728a19
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 10028 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 923 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf