Detta är en första delrapport från undersökningen av lämpliga indikatorarter för stabila vattenmiljöer och artrikedom.Den rödlistade makroskopiska cyanobakterien sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) har föreslagits som en lämplig indikator. För att undersöka om så är fallet har 29 sjöar i Blekinge, Skåne, Kronoberg och Jönköpings län inventerats på förekomst av sjöhjortron, fisk och makrofyter (växter synliga för blotta ögat). Olika statistiska metoder har använts för att undersöka om sjöar med och utan sjöhjortron skiljer sig åt beträffande artsammansättning och vattenkemi.Resultaten har visat att sjöar med sjöhjortron har lägre pH, alkalinitet, lägre näringshalter och klarare vatten än de utan. Sjöarna med sjöhjortron hade också färre makrofytarter, men inga skillnader i antalet fiskarter kunde upptäckas mellan sjötyperna.Multivariata analyser visade dock att sjöar med sjöhjortron hade annorlunda sammansättning av makrofyt- och fiskarter än sjöar utan sjöhjortron. Sjöhjortron skulle därför kunna fungera som en indikator för näringsfattiga klarvattensjöar och i förlängningen eventuellt även för miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Levande sjöar och vattendrag.